I de militära råden som presenterades under pressträffen nämns flera exempel på satsningar som behöver göras på grund av Natomedlemskapet. Det handlar bland annat om förstärkningar av luft- och robotförsvaret. I råden står också att Sverige bör erbjuda stridsflyg till Natos incidentberedskap i luften, fartyg till Natos stående marina styrkor och materiel till Natos förstärkta närvaro längs försvarsalliansens östra gräns.
– Vår bedömning är att omvärldsutvecklingen kräver en högre ambitionsnivå, säger Micael Bydén.
Utöver det militära rådet kommer försvaret att lämna in ytterligare underlag som svar på några av regeringsbesluten som fattats. Det handlar bland annat om bedömningen av genomförandet av nuvarande försvarsbeslut 2020.
Fick fråga om kärnvapen på svensk mark
På frågan om kärnvapen skulle komma att bli aktuellt i Sverige vid ett framtida Natomedlemskap säger Bydén:
– Mitt råd är väldigt tydligt – inledningsvis inga förbehåll. Att skapa låsningar redan innan vi går in som medlem skapar bara hinder och friktioner. Sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, säger han.
Utrikes- och säkerhetspolitiska källor har uppgett för tidningen Iltalehti att den finska regeringens lagförslag om anslutning till Nato tillåter försvarsalliansen att föra kärnvapen till finskt territoritum.
Försvaret kan växa till två procent till 2026
Under våren bedömde Försvarsmakten att det skulle dröja till 2028 innan upprustningen av försvaret nådde två procent av BNP. Att målet nu bedöms kunna nås redan 2026 har bland annat att göra med en snabbt accelererade prisutveckling på försvarsmateriel, snarare än att man kan rusta upp i snabbare takt.
Se hela SVT Nyheters direktsändning från Försvarsmaktens pressträff på Play här.
Texten uppdateras.
