Genom att granska fem olika områden, bland annat elevresultat, likvärdighet och lärarbehörighet, har fackförbundet tagit fram siffror på hur skolverksamheten skiljer sig åt bland kommunerna i landet.

I exempelvis Vellinge uppnår 98 procent av eleverna som går ut årskurs 9 gymnasiebehörighet.

I Färgelanda däremot är det däremot bara drygt hälften, 52 procent.

Enligt rapporten är det tydligt att ojämlikheten mellan kommunerna ökar och att rika kommuner i storstadsområden generellt klarar sig bättre än glesbygdskommuner.

– Tyvärr ökar ojämlikheten. Det blir viktigare och viktigare vad du har för bakgrund, dina föräldrars utbildningsbakgrund, och var du bor. Svenska skolans uppdrag är ju egentligen att kompensera för det och det går det sämre och sämre med, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, till SVT Nyheter.

Nedåtgående trend

Hon jämför skolan med lite av ett lotteri gällande vilka förutsättningar som ges för eleverna och pekar på en nedåtgående trend.

Lärarnas Riksförbund lyfter därför nu åter igen förslaget om en statlig finansiering av skolan.

– Man har satsat alldeles för lite på skolan under alldeles för lång tid, på skolan och lärarna. Lönerna har varit eftersatta under lång tid. Det lönar sig inte att utbilda sig till lärare. Arbetsmiljön är ganska kämpig, man får för dåliga möjligheter att göra det bra jobb man vet att man skulle kunna göra, säger Åsa Fahlén.

Hon förespråkar att  staten ska ta ett ansvar och fördela pengar ur ett socioekonomiskt index så att man får mer pengar där det behövs mer. Det behövs även en regional viktining, enligt Lärarnas Riksförbund. Kommunernas problem att leverera en likvärdig skola beror både på ekonomiska förutsättningar men också på avsaknad av vilja och förståelse för skolans betydelse, menar Åsa Fahlén.

Emil Gustavsson, ordförande för Sveriges elevkårer, pekar på styrkedjan som en av orsakerna till ojämlikheten i skolan.

– Styrkedjan är problematisk. Det har varit svårt att se vem som har ansvar för olika områden och man har skyllt mycket på varandra. Sedan är svensk skola ganska underfinansierad, man har inte satsat tillräckligt, helt enkelt, säger Emil Gustavsson till SVT Nyheter.

Skånska Lomma bäst

Den kommun som nu lyckas allra bäst i undersökningen när samtliga parametrar vägts in är skånska Lomma som tar över förstaplatsen från föregående års etta Piteå. Förra årets jumbo, Munkfors, slipper i år sistaplatsen när man nu klättrar fyra placeringar.

Allra sista hamnar i stället Finspång.