SMHI har sedan tidigare konstaterat att den genomsnittliga snösäsongen har blivit allt kortare. Genom faktiska mätningar har forskarna sett att på femtio år har den genomsnittliga snösäsongen blivit betydligt kortare och snötäcket är dessutom tunnare.
– Det har minskat i hela landet, men i södra halvan av landet mer än två veckor och i de sydöstra delarna som till exempel Småland, Närke och Östergötland har snösäsongen blivit tre veckor kortare, säger Erik Kjellström, klimatforskare på SMHI.
Förutom att mindre del av marken är täckt med snö har det snötäcke som ligger blivit tunnare i hela landet, förutom i de nordligaste delarna av norra Norrland.
– Enligt våra klimatscenarier blir det mest dramatiska förändringar i Svealand och längs Norrlandskusten där snösäsongen kan komma att kortas med ett par månader, säger Erik Kjellström.
Barmark i Götaland året runt
I de nya detaljerade länsanalyserna, som SMHI presenterar i dag , framgår bilden tydligt – i Götaland och östra Svealand kommer det troligtvis att bli ovanligt med något varaktigt snötäcke över huvud taget i slutet av detta sekel.
– Snösäsongen minskar med 40-80 dagar mot slutet av seklet, jämfört med referensperioden 1961-1990. Hur stor minskningen blir beror på framtida utsläpp av växthusgaser. Ett varmare klimat ger generellt ökad mängd nederbörd, men den faller allt oftare som regn och därför får vi ändå mindre snö, säger Elin Sjökvist, meteorolog på SMHI, till SVT Nyheter.
SMHI tar fram den här typen av klimatscenarier som stöd för samhällsplaneringen och hur Sverige ska anpassa sig till ett klimat i förändring. Det SMHI presenterar i dag är klimatscenarier med en finkänslighet på fyra gånger fyra kilometer som kommuner och länsstyrelser ska kunna använda sig av i sitt klimatanpassningsarbete.
– De nya resultaten bekräftar tidigare slutsatser, vi får högre temperaturer och mer nederbörd. Analyserna visar tydligt att klimatet påverkas av utsläppen. De största förändringarna sker från mitten av seklet. Det är först då, kring år 2050, som vi ser effekterna av vårt agerande i dag, säger Elin Sjökvist, projektledare SMHI.
Större uppvärmning i Sverige
Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, beräknas den globala medeltemperaturen öka med mellan 0,5 och fem grader fram till i slutet av århundradet.
I Sverige väntas årsmedeltemperaturen öka med mellan två och sex grader, enligt SMHI:s senaste beräkningar som baseras på vetenskapen från FN:s klimatpanel, IPCC. Ökningen väntas bli störst under vintern, mellan två och sju grader och den kraftigaste uppvärmningen sker i norra Sverige.
Sverige väntas alltså få en högre temperaturökning än globalt
– När man tittar på Sverige så är det helt klart under vinterhalvåret som vi kommer se de största förändringarna i temperaturklimatet – för snön påverkar klimatet. Om man har mindre snö så försämras förutsättningarna för att skapa kalla luftmassor. Dels för att snön är vit och reflekterar solljus vilket håller temperaturen nere och dels för att snötäcket förhindrar marken från att värma upp luften, säger Erik Kjellström.
Mer nederbörd – men som regn
Enligt SMHI:s klimatscenarier kommer vi att få mer nederbörd över Sverige och ökningen väntas bli störst under vintern.
– Vi ser tydligt att vinternederbörden kommer att öka, men det blir ett större inslag av regn istället för snö. Och när snön på marken inte finns där i framtiden då blir det extra varmt och mildare och man får aldrig de här riktigt kalla vintrarna och kalla vinterdagarna, säger Erik Kjellström, klimatforskare vid SMHI.
Hur stor den faktiska klimatförändringen blir beror på hur mycket vi och världen lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser. Om utsläppen begränsas så kraftigt att den globala ökningen av medeltemperaturen inte överstiger två grader, som är det globala målet som världen enats om, kan scenariot se något bättre ut för de som gillar snö.
– Klimatpolitiken avgör hur stora de framtida utsläppen blir. Internationella klimatavtal av stor vikt, det är ett sådant som ska förhandlas fram vid det stora klimatmötet COP21 i Paris, säger Elin Sjökvist.
Klimattoppmötet hålls i Paris 30 november till 11 december. Världens ledare är inbjudna till mötet startar sedan är det ländernas delegationer och miljöministrar som ska mejsla fram ett nytt globalt klimatavtal som ska börja gälla från år 2020.