Nu är det tuffare tag som gäller för Socialdemokraterna. Efter en kongress som bland annat handlat om skärpta regler mot tiggeri och löften om 10.000 nya polisanställda blev avslutningen stilenlig. Vi ska slå ner terrorismen, var partiledaren och statsministern Stefan Löfvens besked i sitt avslutningstal.
Slutsatsen efter S-kongressen i Göteborg är att partiet nu slår an en hårdare ton i sitt politiska budskap i och med partikongressen i Göteborg. Strategin är att neutralisera oppositionens kritik i en tid när allt fler väljare känner oro för brottslighet och terror.
LÄS OCKSÅ: Majoritet av partierna vill kriminalisera samröre med terrorgrupper
För statsminister Stefan Löfven kan kongressen inte beskrivas som något annat än en framgång. De stora striderna har uteblivit, i stället har kongressen manifesterat uppslutning kring partiledaren. En förklaring till enigheten är förstås fredagens terrordåd i Stockholm. Statsministern har fått beröm även utanför de egna partileden för sitt agerande efter attentatet och det har stärkt hans ställning också inom partiet.
Trygghet får betydelse
Temat för kongressen ”Trygghet i en ny tid” har fångat samhällsandan på ett sätt som väl knappast skett tidigare. I en tid där frågor som rör lag och ordning klättrat allt högre på väljarnas agenda har Socialdemokraterna flyttat fram positionerna. Dödsskjutningar, organiserad brottslighet och terrordåd har starkt påverkat den svenska opinionen och kan få stor betydelse i nästa års valrörelse.
För Socialdemokraterna handlar det både om att möta faktiska samhällsproblem, men också om att signalera till väljarna att partiet är medvetet om deras oro.
LÄS MER: Detta vet vi om terrordådet i Stockholm
MP och V ska övertygas
Avsikten är att genomföra en konkret politisk förflyttning i dessa sakfrågor, men också att neutralisera de politiska motståndarnas kritik. På sikt handlar det också om att försöka återföra den politiska debatten till partiets egen planhalva, dvs vård, skola och omsorg.
Beskedet från partiledningen under kongressens sista dag att regeringen ska snabbutreda frågan om att kriminalisera deltagande i terrororganisationer ska ses i ljuset av denna övergripande strategi.
Nu handlar det om att verkställa den politik som kongressen slagit fast. Att skaka fram 10.000 fler polisanställda till 2024 är ingen enkel uppgift. För det första ska Miljöpartiet och Vänsterpartiet övertygas för att konkreta förslag ska kunna presenteras redan i höstbudgeten. Inte något av dessa partier har tidigare visat något större intresse för att satsa mer på polisen.
Besvärliga frågor
För det andra måste polisutbildningen snabbt byggas ut så att fler kan utbildas. För det tredje behöver polisyrkets attraktivitet öka. Det handlar både om arbetsmiljö men också om lön. Annars blir det svårt att locka sökande till utbildningen, men också att förmå utbildade poliser att stanna kvar i yrket.
När kongressen är avslutad kommer statsministern också att tvingas hantera flera besvärliga politiska frågor som aktualiserats efter terrordådet i Stockholm. Det handlar bl a om krav på ökad kameraövervakning men också hur ett förbud om deltagande i terrororganisationer ska vägas av mot den grundlagsskyddade föreningsfriheten.
Till strid
Det handlar också om varför den terrormisstänkte gärningsmannen från Uzbekistan inte utvisats ur landet, trots att ett sådant beslut faktiskt var fattat. Frågan kan bli politiskt kontroversiell i ett läge där Sverige har fler asylsökande än någon gång tidigare och där en stor del av dem som får avslag är svåra att utvisa.
Oppositionen har redan aviserat att den tänker blåsa till strid här. Kritiken mot regeringen är hård inte minst från Moderaternas sida. Vad Moderatledaren Anna Kinberg Batra tycks ha glömt är att verkställigheten av utvisningar nedprioriterades redan under den förra alliansregeringens tid.