I kvällens Agenda debatterar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson frågan om jobb för dem som saknar gymnasieutbildning. Agenda har besökt en SFI-klass där deltagarna inget högre önskar än att få jobb – men först måste de utbilda sig.
Det är inte många av deltagarna i klassen i svenska för invandrare som har gått i skolan i sina hemländer, men jobbat, det har de gjort. I klassen finns flera företagare som haft egna affärer. De har sålt mat, kläder, möbler och smycken. Det har gått bra utan att kunna läsa och skriva i någon större utsträckning, men i Sverige är det annorlunda.
– Jag tycker det är märkligt. Om det är så här så är det inte lätt att få jobb. Man måste gå i skolan och lära sig saker även om man ska jobba som städare, säger Hadan Hussein, som var grönsakshandlare i Somalia.
Språket kommer först
Först lära sig svenska. Sedan börja jobba. Det är vad alla säger här och de kan tänka sig att jobba med vad som helst.
– Vi kanske kan tillverka och sälja saker, som vi gjorde i Syrien? Annars får vi lov att utbilda oss till något annat och arbeta med det, säger Daouh Amisih, som var guldsmed i Syrien.
– Just nu vill jag bara gå i skolan. När jag är färdig så har jag möjlighet att få ett jobb, säger Kahdja Ali, som var klädförsäljare i Eritrea.
”Lär ju inte få sitt drömjobb”
– Man lär ju inte få sitt drömjobb. Man måste vara realistisk och veta sina gränser, säger Kahdja Ali.
– Jag hoppas att Gud ska hjälpa oss. När man väl har kommit igång och jobbar, så är man på rätt väg, säger Haytham Alkhory, som var möbelhandlare i Syrien.
– De säger att det är svårt, men ingenting är så svårt. Lär man sig bara språket och landets lagar så går det alltid bra, säger Daouh Amsih.
Men de där jobben där man inte behöver någon längre utbildning, dem är det ganska ont om i Sverige. Och de enklare jobb som finns ger så låg lön att vissa måste ha flera jobb för att få det att gå runt.
Johanna Hammenstig Isaksson har jobb – men hon måste ha två för att kunna försörja sig.
”Skulle behöva en sovmorgon”
– Jag städar måndag till fredag. Sedan på fredag eftermiddag sticker jag direkt till mitt extrajobb och jobbar där till söndag kväll. Jag jobbar 32 timmar på helgen. Nu är det måndag morgon och det är bara att åka iväg och städa igen, en hel vecka. Det är rätt tufft. Jag skulle behöva en sovmorgon, säger Johanna Hammenstig Isaksson.
Var tredje vecka när Johanna har sitt extrajobb på helgen blir det inte mycket vila eller fritid. Ändå tycker hon att det är lite bättre nu när hon bara behöver två jobb.
– Det har varit ungefär fem år som jag har behövt ha flera olika jobb. Det har sett lite olika ut. Nu har jag bara två jobb, till exempel. Förut hade jag tre. Det är rätt slitigt. Man får ont i ryggen. Att inte få vila. Man får aldrig vara hemma, känns det som, säger Johanna som också är arbetsplatsombud för fackförbundet Kommunal.
14.000 i månaden för två jobb
Två jobb som sammanlagt ger Johanna omkring 14.000 kronor i månaden efter skatt. Men för den som nyss kommit hit och saknar högre utbildning kan även ett dåligt betalt jobb bli vägen in i samhället.
Reportage i Agenda söndag 13 september kl 21.15 i SVT2. I studion Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv och Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande i LO.
Etableringsuppdraget – några färska siffror
Arbetsförmedlingen ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Uppdraget är att underlätta och påskynda vägen till arbete eller högre studier.
Personer som har beviljats asyl och är mellan 20 och 64 år kan delta i etableringsuppdraget i 24 månader.
Av alla flyktingar som lämnar arbetsförmedlingens etableringsuppdrag efter ca 24 månader är det bara 30 procent som fått jobb eller utbildning.
Deltagare i etableringsuppdraget fördelat på utbildningsnivå (siffror från utgången av juni 2015):
Förgymnasial utbildning kortare än 9 år: 33 procent (15.625 personer)
Förgymnasial utbildning 9 år: 16 procent (7.529 personer)
Gymnasial utbildning: 21 procent (10.126 personer)
Eftergymnasial utbildning kortare än två år: 5 procent (2.323 personer)
Eftergymnasial utbildning två år eller längre: 25 procent (11.959 personer)
Forskarutbildning: 0 procent (140 personer)