I en skogsbacke ned mot Gårdsjön i Flen ligger Sjögården. Som på många av landets förskolor har mycket förändrats på senare år – inte minst efter det senaste årets flyktingvåg. I dag kan Sjögårdens barn med svenska som förstaspråk räknas på ena handens fingrar.
För förskolechefen Kerstin Johansson är det en utmaning. Kön är lång och lokalerna få. Och skollagen kräver att alla dessa barn ska ges möjlighet att utveckla sitt modersmål.
– När vi nu har 96 procent flerspråkiga barn och 15 olika språk går det inte att få fram modersmålslärare till alla dessa språk. Vi får tänka på ett annat sätt.
Penna hjälper översätta
Man får inte minst lita till teknikens landvinningar som den elektroniska talande penna som översätter barnböcker till andra språk. I knät på pappa Mohamed sitter ettåriga Rihan, det är hennes första vecka på dagis och redan har hon fått pröva på pennan. Hon pekar på en bild av ett körsbär och pennan översätter till arabiskans ”karz”.
För Mohamed Abdi är det viktigt att hans barn lär sig perfekt svenska och han tvivlar inte på att det kommer att bli så:
– Jag tror hon har bra chanser. Hon kommer att bli bättre än jag eftersom hon är född här.
Femspråkig familj
Hemma hos Mohamed och Rihan talas till vardags åtminstone fem språk: arabiska, somaliska, amhariska, tigrinja – och svenska. Han hoppas att hon åtminstone ska lära sig hygglig somaliska förutom svenska.
– Det är viktigt att förstå sitt modersmål, säger han.
Docenten i pedagogik Polly Björk-Willén har forskat på språkinlärningens betydelse i förskolan. Hon är bekymrad över att en del förskolor tycks ha svårt att klara av att lära ut tillräckligt med svenska
– Det vi ser är att inte alla barn hinner lära sig svenska som räcker till skolstart.
”Barn är fantastiska”
Hon menar att svenskan måste få komma före hemspråket i skolans satsningar.
– Det är ingen nationalistisk språkideologi jag förespråkar utan jag menar att alla barn har rätt att få ett språk så att de klarar skolan och kan få en framtid i Sverige.
Flen har i decennier varit en kommun med stor flyktinginvandring och på förskolan Sjögården är man inte orolig över svenskkunskaperna, trots att så få barn har svenska som förstaspråk. De metoder man använder han man tagit fram tillsammans med forskarna.
– Barn är fantastiska, säger Kerstin Johansson. De lär sig blixtsnabbt och utvecklar man arbetsmetoder för att medvetet utveckla ordförrådet och mäta resultaten så tycker jag det går fantastiskt bra. De lär sig svenska, det gör de.