21 län är på tok för många – det orsakar byråkrati och försämrar effektiviteten. Det anser regeringen som därför tillsatt en utredning med målet att dela in landet i ett väsentligt mindre antal regioner. Sedan sommaren 2015 har en två personer stark indelningskommitté haft uppdraget att ta fram ett förslag för hur det nya regionala Sverige ska se ut.
Ny karta
Kommittén har bestått av Barbro Holmberg, tidigare socialdemokratisk migrationsminister samt landshövding i Gävleborg, och Kent Johansson, tidigare centerpartistisk EU-parlamentariker samt regionråd i Västra Götalands läns landsting. I månader har de rest land och rike runt och samlat in synpunkter och i dag kommer de för första gången att kunna visa upp en karta över den nya regionsindelningen.
Men trots att några skarpa förslag ännu inte är presenterade, har diskussionerna kring den nya regionsindelningen redan väckt ont blod på flera håll i landet då ett antal län och landsting riskerar att försvinna.
Vinnare och förlorare
Ett sådant är Hallands län, där politiker från vänster till höger stridit hårt för att få fortsätta vara en egen region i stället för att delas mellan Västra Götaland och Skåne.
– Vi skulle förmodligen få sämre sjukvård, lägre tillväxt och en bristande demokratisk förankring, sade Region Hallands ordförande Mats Eriksson (M) till SVT Halland tidigare i år.
Stora förändringar väntas även norr. Mycket talar för att Norrbottens-, Västerbottens-, Jämtlands- och Västernorrlands län kommer att slås samman till en enda jätteregion. De flesta lokalpolitiker välkomnar en sammanslagning samtidigt som ett antal landshövdingsposter med tillhörande administration kommer att försvinna.
Kamp mellan residensstäder
En viktig fråga blir vilken ort som utses till residensstad. Blir det Luleå, Härnösand, Östersund eller Umeå? Enligt SVT Västerbotten lanseras Lycksele som en ny tänkbar residensstad för den nya regionen.
Även i Småland, som hittills haft hela tre län inom landskapsgränserna, väntar stora förändringar när Kronoberg, Kalmar och Jönköpings län ska in i nya konstellationer, kanske tillsammans med Östergötlands län.
Mycket talar för att inte heller Blekinge kommer att behålla statusen som en egen region utan slås samman med Skåne eller någon av de nya regionerna i Småland/Östergötland.
– Vi ser gärna en region med Blekinge, Skåne, Kronoberg och hela eller delar av Kalmar län, säger Alexander Wendt (M) som sitter i Blekinges samrådsgrupp.
Politisk process
Den nya regionsindelningen innebär stora förändringar, inte minst för sjukvårdssektorn. Även på myndigheter som Arbetsförmedlingen, Polisen, Migrationsverket och tingsrätterna kommer verksamheten förändras. Ambitionen med utredningen är att den nya indelningen ska träda i kraft redan den 1 januari 2019. Om utredningen och den politiska processen drar ut på tiden sker det först den 1 januari 2023.
Förslaget till nya indelningar bygger på fyra huvudargument:
- Regionerna ska bli mer jämnstora än de är i dag. Som det ser ut i dag bor mer än hälften av landets befolkning i de tre största regionerna.
- Indelningen ska vara en grund för organisationen kring sjukvården. Samarbete kommer fortfarande att behövas gällande högspecialiserad vård, men de gamla sjukvårdsregionerna kommer att försvinna.
- Regionerna måste kunna bygga strukturer för regional utveckling. Det vill säga vara stora nog för att kunna bygga upp forskningsmiljöer och kompetenscentra och genomföra investeringar.
- Dessutom ska de nya regionerna bygga på redan befintliga samarbetsstrukturer.