Sverige ska låna ut 100 miljarder till Europas krisländer via IMF. Statsministern säger att lånet sker på marknadsmässiga villkor, men Rapport kan visa att räntan på lånet bara är 0,1 procent – allt annat än marknadsmässig.

Låga räntor är själva poängen med IMF-lån.

”Tuffa krav”

Fredrik Reinfeldt har tydligt sagt att de omdebatterade lånen ska lånas ut på marknadsmässiga villkor.

-Dels är villkoren för att ge den här kapacitetsmöjligheten till Internationella Valutafonden säkerställd genom att man får marknadsmässigt betalt, att man får sina pengar tillbaka, det vill säga det är lån och inte några gåvor, och att det dessutom förknippas med mycket tuffa villkor gentemot det landet som får lånen, säger Fredrik Reinfeldt till Rapport.

Mycket låg ränta

Rapports granskning av villkoren för IMF-lånen visar att Riksbanken som hanterar utlåningen enbart får 0,1 procents ränta.

Enligt IMF är räntan på 0,1 procent inte förhandlingsbar.

När sedan IMF lånar ut pengarna till exempel Grekland får låntagaren i dag betala drygt 3 procent i ränta. I dag får Grekland överhuvudtaget inte låna på marknaden. Och om Grekland ändå skulle få det är räntan på deras tioåriga statsobligationer i januari över 30 procent.

Hela poängen med IMF-lånet är att det inte är marknadsmässigt.

-Det är inte marknadsmässigt i så måtto att om ett land INTE kan låna på marknadens villkor, så tvingas man gå till Internationella Valutafonden, säger Riksbankschefen Stefan Ingves.

IMF-räntan som är en sorts påhittad internränta sätts utifrån ett genomsnitt av fyra olika korta statsskuldväxlar.

Miljarder går Sverige förbi

Om Sverige och Riksbanken i stället hade placerat de 100 miljarderna i säkra obligationer hade man fått cirka två procents ränta. Det betyder att Sverige går miste om cirka två miljarder kronor årligen om IMF utnyttjar det svenska lånet fullt ut.

Hade Sverige lånat ut pengarna till behövande svenska företag som i dag har svårt att få lån från bankerna hade räntan blivit ännu bättre. Svenska långa företagsobligationer ligger i dag på upp till tio procent för de stora svenska börsföretagen.

Finansminister Anders Borg har sagt att vi ska ställa tuffa krav på dem som får ta del av de svenska pengarna. Men Sverige har mycket litet inflytande över villkoren för lånen.

Enligt IMF kan Sverige varken påverka vem som får lånen eller hur.

Borg inte oroad

Enligt Anders Borg är lånet i princip helt riskfritt. Borg är inte oroad för att Sverige skulle ha problem med att få tillbaka pengarna.

-Jag skulle säga att det finns en väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt liten risk för det,

säger Borg.

Men enligt nationalekonmen Lars Calmfors stämmer inte detta.

Om det går illa med eurokrisen kan länderna få svårt att betala tillbaka trots att IMF är så kallad prioriterad fordringsägare. Detta har även hänt tidigare i IMF:s historia.

-Man har en viss risk att skattebetalarna i slutänden kommer att förlora på det här. Å andra sidan vill vi ju naturligtvis bidra till att det inte blir en djup internationell finanskris, säger Salmfors.

I dag har Sverige via Riksbanken ett låneangagemang på drygt 70 miljarder kronor. Av dem har IMF utnyttjat 11,5 miljarder.

De 100 miljarder kronor som diskuteras nu ligger utöver detta.

Knut Kainz Rognerud

knut.rognerud@svt.se