JO har tittat närmare på hur åtta socialtjänster i sju kommuner i Mellansverige klarade av den stora tillströmningen av ensamkommande barn under hösten 2015. Inspektionerna gjordes ett år senare.

JO pekar framför allt på allvarliga brister i placeringen. Enligt rapporten har flera barn placerats i hem som drivits av oseriösa företag och hem som varit direkt olämpliga.

– Inledningsvis har man lyckas väldigt bra att ordna tak över huvud på de ensamkommande, när de kom. Man verkar ha haft ett väldigt stort engagemang hos personalen. När man sedan lyckats i det steget har det visat sig finnas brister i att identifiera barnens behov, säger Stefan Holgersson till SVT Nyheter.

”Har placerats hos kriminella”

I ett exempel nämns hur 44 barn omplacerades sedan det visat sig att den privata utföraren saknat tillstånd. Ett annat handlar om hur en privat utförare omplacerade flera barn utan att socialnämnden kände till det.

– Det finns gott om exempel där barnen hamnat i olämpliga boenden och behövts placeras om, säger han och nämner att vissa placerats hos kriminellt belastade personer.

Vid tiden för inspektionerna fanns också ärenden som fortfarande inte hade getts en ansvarig handläggare, utan som låg kvar ofördelade hos chefen.

– Har man inte inlett en utredning för att identifiera barnens behov vet heller inte vilka de är. Eftersom man inte utrett ärenden, har man heller inte kunnat agera när man märkt att det inte fungerar. Man har mer agerat efter principen att man har släckt bränder.

Läs mer: Flyktingbarn placerades hos grovt kriminell

Placeringar tvärs över Sverige

JO skriver i rapporten att uppföljningen i vården av de ensamkommande gick sämre i de kommuner som valde att placera dem utanför kommungränsen. I vissa fall har avstånden varit så stora att de omöjliggjort myndighetskontakt.

– Det finns exempel på Norrlandskommuner som placerat i södra Sverige, och Stockholmskommuner som placerat i Skåne. Där har socialtjänsten svårt att ha kontroll över barnen. Får man inte orossignaler så vet man inte hur barnet mår.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om att det ska införas ett krav på tillstånd för konsulentstödda verksamheter. Den nya regleringen kommer sannolikt leda till att en del av de problem undanröjs.

– Många av företagen var nystartade, och växte snabbt. Det handlar mycket om pengar. Det är en bransch som växte väldigt snabbt.

Kommunerna tar tillbaka platser

Gör du bedömningen att aktörer kommer behöva stänga ner i och med ny reglering?

– Det är svårt att säga, men jag har märkt att i takt med att kommunerna bygger upp egna HVB-boenden har man sagt upp platser. Det kan vara så att en del aktörer väljer att dra sig ur i takt med detta och i takt med att regelverket skärps.