Egentligen bor det lika många människor på den svenska landsbygden i dag som på 1950-talet, en del samhällen växer medan andra avfolkas, säger Christel Gustafsson. Men på flera små orter har viktiga samhällstjänster som polis och Försäkringskassan stängt igen och just nu pågår en snabb centralisering av statliga verksamheter. Skatteverket lägger ner kontor runt om i landet, och snart följer även Arbetsförmedlingen och Lantmäteriet.

Samtidigt som allt fler kontor för service- och samhällstjänster försvinner och ersätts med digitala lösningar, beskrivs tillgången på snabbt och stabilt bredband som ett av de största problemen på landsbygden.

– Det är på landsbygden som bredband verkligen kan göra skillnad. Där kan man överbygga avstånd, utföra mer service som att handla via nätet, studera, få nätsjukvård. Man har verkligen betjänt av ett bra bredband, och ändå har bredband blivit ett landsbygdsproblem som vi nu måste lösa, säger Christel Gustafsson.

”Inte konstigare än att bygga järnvägar”

En del argumenterar för att bredband är en demokratifråga, och det är det på sätt och viss, säger Gunnel Forsberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms Universitet, som har forskat på landsbygdsutveckling.

– Det är en infrastruktur, och när man pratar om infrastrukturer pratar man om att det ska vara tillgängligt för alla, att det är en samhällsfunktion, och i det här sammanhanget så är det det. Man kan jämföra med när man byggde järnvägar, det är inte konstigare än så.

Även hon säger att tillgången till snabb uppkoppling kommer bli allt viktigare i vardagslivet och för företagen i framtiden.

– Just nu diskuterar man mycket om stöd till lanthandlare för att man ser att det är ett viktigt nav och social mötesplats. Men ser man till de som flyttar till landsbygden, de som inte jobbar där utan pendlar, så är kanske inte lanthandeln avgörande utan snarare att man kan vara uppkopplad och ha länkar ut i världen.

”Kan göra landsbygden till en vinnare”

Regeringen har valt att marknadskrafterna ska sköta utbyggnaden av bredband i landet, en lösning som passar staden men inte fungerar på landsbygden, konstaterar Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket.

– Definitionen av landsbygden är svaga marknader. Då behöver man en särlösning för att klara landsbygdens utbyggnad, och den finns ju där nu också.

Den förra regeringen avsatte under 2012 och 2013 runt en miljard till stöd för utbyggnad av bredband på landsbyggnaden, och för ett landsbygdsprogram som ska pågå under 2014-2020 har regeringen avsatt 3,25 miljarder kronor för just detta. Jordbruksverket fördelar stora delar av stödet, och pengarna gör att utbyggnaden här nu går jättebra, säger Christel Gustafsson.

– Det är en otrolig möjlighet med bredband att hitta nya innovativa lösningar som gör landsbygden till en vinnare. Det finns också den sidan att det kan vara dödsstöten för landsbygden om inte bredbandet kommer och alla servicelösningar försvinner och väntas skötas via bredband, då är det svårt.

Risk för klyfta mellan stad och land

Precis som i övriga delar av Sverige, är utmaningen på landsbygden större ju längre ut man kommer från städerna, där det blir glesare mellan husen och dyrare att bygga ut bredband.

– Det finns en risk att vi får klyftor mellan stad och land. Att det blir klyftor mellan de som har tillgång till samhällstjänster och de som inte har det men fortfarande betalar skatt till systemet. Där kan det finnas en risk för att man känner att man inte får vara med riktigt, ”ingen vill satsa där jag bor, jag har inget värde”.

Befinner sig landsbygden vid ett vägskäl i den här frågan, om man ska få finnas kvar eller tyna bort?

– Jag tror att bredbandsfrågan är avgörande och jag hoppas att landsbygderna kommer att orka att bygga ut det här och att man tar tillvara de möjligheterna som finns i landsbygdsprogrammet.