I en debattartikel i Dagens Nyheter 9 april skriver Jonas Abrahamsson, koncernchef för Eon Sverige, och Magnus Hall, koncernchef för Vattenfall, att ”läget är akut för kärnkraften till följd av effektskatten, som omedelbart helt behöver tas bort för att det ska finnas någon chans att driva de återstående sex reaktorerna efter 2020.”

Samma budskap kommer från Johan Svenningsson, som är vd för Uniper, som är det nya bolaget för Eons tidigare storskaliga elproduktion och majoritetsägare i kärnkraftverket i Oskarshamn och minoritetsägare i Ringhals och Forsmark. Han säger till Agenda att effektskatten utgör en fjärdedel av produktionskostnaderna.

”Vi kommer att stänga av”

– Om effektskatten inte tas bort kommer vi inte att genomföra de nödvändiga investringar som krävs av myndigheten. (Strålsäkerhetsmyndigheten, red:s anm) Det gör att vi inte kan köra anläggningarna längre än till 2020. Vi kommer att stänga av våra anläggningar. De anläggningar där vi är minoritetsägare kommer också ha svårt att göra de investeringarna. Vi har en risk att vi om fyra-fem år står vi utan kärnkraft och då har vi tappat 40 procent av elproduktionern, säger Johan Svenningsson.

Den riktigt tunga industrin, pappersbruken, kemifabrikerna och stålverken, kallas fortfarande Sveriges ryggrad. Om det är något dessa industrier har gemensamt är det skyhöga elräkningar. Agenda har besökt stålkoncernen Ovakos anläggning i Hofors.

75 normalvillors årsförbrukning – dagligen

– Den stora strömförbrukaren här är vår smältugn. På ett dygn använder vi lika mycket el som 75 normalvillor på ett helt år, säger Carl-Michael Raihle, affärsområdeschef på Ovako Hofors.

Åtskilliga svenska industrier har byggt sin framgång på billig och närmast obegränsad el från vattenkraft och kärnkraft. Att kärnkraften i dag dras med stora lönsamhetsproblem oroar dessa enerigslukande företag.

400.000 jobb i basindustrin

Carl-Michael Raihle är förutom chef i Hofors ordförande för de tunga industriernas lobbygrupp i energifrågor.

– Basindustrin, som är den mest elintensiva, står för ungefär 400.000 jobb i Sverige och en stor del av exporten. Om man tar bort en av de grundläggande förutsättningarna, en stabil och konkurrenkraftig elförsörjning, då tvingas vi flytta ut härifrån, säger Carl-Michael Raihle.

Kärnkraften har alltid väckt starka känslor. Industrins behov har politkerna fått väga mot många väljares skepsis och rädsla.

”Kärnkraften är ju stendöd”

– Kärnkraften är ju stendöd utifrån de ekonomiska förutsättningarna och vi går mot 100 procent förnybar energi vare sig man vill eller ej. Man behöver inte säga vem som har rätt eller fel. Den ekonomiska argumentationen leder oss alla samman till samma punkt, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Nu är effektskatten inte den enda förklaringen till kärnkraftens problem. De låga elpriserna har grävt djupa hål ekonomin, liksom följderna av det som hände den 11 mars 2011, när kärnkraftverket i Fukushima i Japan havererade efter ett jordskalv med efterföljande tsunami.

Krav på nya kylanordningar

Efter olyckan kräver EU att kärnkraftverken förses med nya kylanordningar i miljardklassen senast 2020. Miljörörelsen ser det som ett bevis på att kärnkraften inte bär sina egna kostnader och att det därför är naturligt att den avvecklar sig själv.

– Det är inga problem i dag att avveckla reaktorer och gå över till ett 100 procent förnybart energisystem i Sverige. Vi har bland de bästa förutsättningarna i världen att nå dit. När industrin i dag säger att man behöver avveckla reaktorer till 2020 så beror det inte främst på en höjd effektskatt, utan på att man har infört nya säkerhetskrav, säger Annika Jacobson på Greenpeace Sverige.

”Olönsam även utan effektskatt”

– Jag tycker det är en pseudodebatt att kärnkraftens olönsamhet beror på effektskatten. Olönsamheten är mycket värre än så. Även om man tar bort effektskatten, är stora delar kärnkraften olönsam, säger Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen.

På stålverket i Hofors ger man inte mycket för miljörörelsens försäkringar om att förnybar energi ska fylla tomrummet efter kärnkraften.

”Miljoner för strömavbrott”

– Om det blir ett strömavbrott så stannar processen. Även om det är ett väldigt kort avbrott så går styrsystem ner och det stannar. Bara i det här verket går ett sådant strömavbrott på ett par-tre hundratusen kronor. Sedan har vi fem likadana verk plus ett valsverk så vi talar om miljontals kronor för strömavbrott, säger Carl–Michael Raihle, på Ovako Hofors.

Reportage i Agenda söndag 10 april kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. Se programmet här, direkt eller i efterhand. I studion: Energiminister Ibrahim Baylan (S).