– Det är inte den yttersta toppen som drar ifrån, utan det verkar vara förmögenhetsägare i gruppen därunder. Framförallt folk med stora bostadsrätter, värdefulla hus och med pengar på banken, säger professor Daniel Waldenström vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) och en av de bakom studien, till TT.

Fattiga mer skuldsatta

Enligt den nya forskningen ökade den rikaste tiondelen av svenskarna sin andel av landets samlande förmögenhet mellan 2007–2012 från 19,2 procent till 21,7 procent.

Forskarna har på grund av den sedan tidigare avskaffade förmögenhetsskatten dock fått gå bakvägen och titta på taxerade kapitalinkomster och fastighetstaxering istället. Studien mäter därför snarare trender än nivåer, poängterar Waldenström.

-Men vi tror på trenden. Förmögenhetsskillnader verkar ha ökat, framför allt under åren kring finanskrisen.

Bostadsägares förmögenhet ökar i takt med att bostadspriserna fortsätter uppåt, samtidigt som skillnaderna mellan de som äger sitt boende och de som hyr ökar under perioden.

Koppling till politikskifte

För tre tiondelar av svenskarna har skulderna under samma period dock överstigit tillgångarna.

-Folk utan kapital blir mer skuldsatta, de tar ut pengar från banken. Det är grundorsakerna till varför vi ser ökningen under 2008 och 2009.

Finanskrisen bidrog sannolikt med ökad arbetslöshet och osäkerhet på tillgångsmarknaderna, menar Waldenström som också ser en möjlig förklaring mellan politikskiftet i Sverige och de ökade skillnaderna.

-En möjlig koppling är fastighets- och förmögenhetsbeskattningens effekter på hus- och bostadsrättsägande. Den minskade skattebördan gör att de här tillgångarna blir mer värda, det kan vara en delorsak.