Den senaste prognosen från Migrationsverket indikerar att statens kostnader för flyktingströmmen nästa år ökar med 30 miljarder kronor. Men det är bara ökningen. Totalt beräknas posterna migration och integration landa på hela 60 miljarder kronor nästa år, långt mer än till exempel försvaret, som kostar 45 miljarder kronor. Utöver detta tillkommer kostnader ute i kommunerna.
Företrädare för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har sagt att det behövs skattehöjningar de närmaste åren för att klara de ökade kostnaderna om inte staten kompenserar dem fullt ut. Från regeringshåll vill man idag inte tala om höjda skatter för att finansiera flyktingmottagandet, men på sikt kan detta förstås inte uteslutas.
Myndigheter behöver höjda anslag
Också Arbetsförmedlingen kräver höjda anslag med hänvisning till flyktingströmmen. Och statliga Boverket talar om ytterligare behov av att bygga nya bostäder.
Allt detta sammantaget skapar en mycket besvärlig situation för regeringen. Beskedet på torsdagen var att de ökade kostnaderna ska klaras av med besparingar och ökad statlig upplåning. De besparingar som specifikt har pekats ut handlar om assistansersättningen och sjukförsäkringen. Men åtgärder här lär sannolikt bara räcka till en bråkdel av det som krävs. Mycket talar därför att huvuddelen av de ökade kostnaderna finansieras genom ökad upplåning.
Det innebär att statens budgetunderskott växer, att statsskulden växer och att det blir mindre pengar för att förverkliga regeringens politiska reformer. Statsminister Stefan Löfvens mål om EU:s lägsta arbetslöshet ser allt mer avlägset ut. Dels på grund av att arbetskraften nu växer snabbt, dels på grund av det saknas pengar i statskassan för att få ner arbetslösheten.
”Inte hållbart”
Det ligger alltså i regeringens intresse att snarast få till stånd en uppgörelse om flyktingpolitiken, en uppgörelse med åtgärder som får tydlig effekt. Uttalanden från regeringen på torsdagen om att dagens situation inte är hållbar för Sverige vittnar om att politikerna nu tar frågan på största allvar.
Sannolikt presenteras en uppgörelse om migrations- och integrationspolitiken redan under fredagen. Intensiva förhandlingar mellan partierna pågår in i det sista. En rad olika förslag finns på bordet: Tillfälliga uppehållstillstånd och skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring är ett par av dem. På integrationssidan diskuteras bland annat förändrade arbetsrättsliga regler och ett utvidgat Rut-avdrag. Möjligheten för flyktingar att ta ut retroaktiv föräldrapenning för sina barn i Sverige kan också komma att begränsas.
Miljöpartiet en nyckel
Vad av detta som till slut blir verklighet vet vi först när partierna slutgiltigt har tagit ställning till överenskommelsen. Att nå en blocköverskridande uppgörelse är mycket viktigt för Stefan Löfven, men frågan är hur långt Miljöpartiet är berett att gå.
Också Vänsterpartiet lär ha stora invändningar i sak mot de åtgärder som nu diskuteras, liksom Centerpartiet, som profilerat sig som alliansens mest flyktingvänliga parti.