Sverige har aldrig tagit emot så många ensamkommande barn och ungdomar som nu. Under första halvan av 2015 har 4.544 barn kommit till Sverige för att söka skydd, det är nästan en fördubbling jämfört med motsvarande period förra året.
Den stora ökningen har gjort att behovet av platser är akut. De platser som kommunerna, som ansvarar för ensamkommande barns boende, erbjudit räcker inte längre till. Migrationsverket har därför beslutat att ta till åtgärder som kan tvinga kommunerna att ta emot den växande skaran.
Flera kommuner motvilliga
Migrationsverkets tillförordnade generaldirektör Mikael Ribbenvik bekräftar för SVT Nyheter att myndigheten i veckan nu tar till mer långtgående åtgärder.
– Skillnaden nu är att nu kommer alla kommuner att få ta emot fler barn. Även de som har tecknat överenskommelser, som har fullt i sin kommun och dessutom de som har fått ta emot barn som placeras hos släktingar.
Flera kommuner menar att resurserna är uttömda och man inte kan ta emot fler barn, berättar Mikael Ribbenvik.
– Då är det viktigt att förstå att vi måste följa de överenskommelser som är gjorda, och om man skulle göra undantag från de fördelningstal som finns, ja då är det någon annan kommun som måste ta emot barnet.
”Inte bara Sverige som tar emot många”
Att vissa kommuner är ovilliga att ta emot de ensamkommande är en anledning till att tvångslagstiftningen kom på plats förra året.
– När vi konstruerade detta trodde vi inte att vi skulle behöva ta det i bruk, så det är första gången. Samtidigt ser vi en situation – i världen, i Europa, i Sverige – där det är många barn i rörelse. Och många andra länder får ta emot många ensamkommande barn, det är inte längre bara Sverige, säger Mikael Ribbenvik.
Redan i början av juli skrev Migrationsverket upp prognosen för antalet ensamkommande barn som väntas komma till Sverige, från 8.000 till 12.000 under hela året. Myndigheten konstaterade också redan då att antalet platser som hittills erbjudits till ensamkommande barn runt om i kommunerna inte räcker till. Var totalsiffran kommer landa återstår att se, en ny prognos för hela året kommer att komma i slutet av juli.
Ensamkommande barn och ungdomar
Ett ensamkommande barn är under 18 år och har kommit till Sverige och sökt asyl utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare.
De allra flesta som kommer till Sverige som ensamkommande barn är pojkar, och de flesta kommer från Afghanistan, Eritrea och Somalia. Bara omkring 15 procent av de som kommit till Sverige i år är flickor.
När ett ensamkommande barn kommer till Sverige och ansöker om asyl får barnet ett tillfälligt boende i den kommun där barnet först har kontakt med myndigheterna. Senare kan barnet placeras i en annan kommun för ett mer långsiktigt boende.
Kommunerna har sedan 2006 ansvar för omhändertagandet av ensamkommande barn. Migrationsverket har ansvar för att anvisa ensamkommande till kommunerna. Länsstyrelserna ansvarar för att komma överens med kommunerna om mottagande av ensamkommande.
2014 ändrades lagen och Migrationsverket fick utökade möjligheter att anvisa ensamkommande barn till samtliga kommuner – inte bara de som har en överenskommelse om mottagande. I nuläget har samtliga kommuner överenskommelser om mottagande men på grund av den stora ökningen under sommaren saknas ändå många platser.
Fyra steg för anvisning till kommunerna:
Migrationverket kommer med start denna vecka att börja anvisa kommunerna att ta hand om ensamkommande barn enligt en ny princip, den visas här som steg fyra. Principen tas till när de första stegen inte räcker till. De olika stegen har tagits fram i samarbete mellan Migrationsverket och bland annat länsstyrelserna för att fördela de ensamkommande till landets kommuner.
Samtliga Sveriges kommuner har överenskommelser om mottagande av asylsökande ensamkommande barn.
1. Till kommun som barnet anses ha viss anknytning till.
2. Till kommun med överenskommelse, som anmält ledig plats.
3. Till kommun
a) utan överenskommelse
b) med överenskommelse, men vars mottagande på platser inte startat
c) med överenskommelse, men där de överenskomna asylplatserna är färre än kommunens fördelningstal
4. Till samtliga kommuner i en jämnviktad turordning.