De svenska landstingen har under flera års tid försökt minska kostnaderna för inhyrd sjukvårdspersonal, men trots det har utvecklingen gått i motsatt riktning. Mellan åren 2010 och 2015 har kostnaderna istället ökat konstant.
– Det går väldigt fort uppåt, vi känner att vi inte riktigt har kontroll, säger Dag Larsson (S) som är ordförande för Sveriges kommuner och landstings (SKL) sjukvårdsdelegation.
Inte heller har ett enda landsting lyckats få till en ihållande minskning. I över hälften av alla landstingen har ökningen varit konstat från år 2010 till år 2015.
Västra Götaland har högst kostnader
Det landsting som har lagt mest pengar på inhyrd vårdpersonal under perioden är Västra Götalandsregionen, där totalkostnaden uppgår till nästan tre miljarder kronor (2.913.000.000 kr).
Det är nästan dubbelt så mycket som Stockholms läns landsting där motsvarande kostnad är 1,6 miljarder kronor.
– Det är svårt att jämföra, Stockholm är större omsättningsmässigt, men de har färre anställda, säger Marina Olsson som är personaldirektör för Västra Götalandsregionen.
Svårare rekrytera i lands- och glesbygd
De höga kostnaderna förklarar Marina Olsson delvis med att vissa verksamheter inom regionen blivit beroende av inhyrd vårdpersonal för att kunna bemanna sin verksamhet. Till exempel mindre vårdcentraler utanför storstadsområdet kan ha svårt att anställa läkare.
Hon poängterar också att inhyrningarna utgör en liten del av regionens totala personalkostnader.
– Det stora problemet är att man med mycket tillfällig vårdpersonal inte får den kontinuiteten för patienten som vi vill ha, säger Marina Olsson.
Gävleborg – högst kostnad per invånare
Ser man istället till kostnader per invånare så ligger Region Gävleborg i topp. Under 2010-2015 har man där lagt motsvarande drygt 4600 kr per invånare på inhyrning av vårdpersonal.
– Det är mycket pengar, men man får ju se till alternativet – att vi inte hade personal på plats över huvud taget. Då skulle tillgängligheten vara lägre och man skulle inte få den vården man har rätt till och har behov av. Så just nu är det en förutsättning för att vi ska kunna bedriva en bra häslo- och sjukvård, säger Svante Lönnbark, som är regiondirektör i Gävleborg.
Inhyrning dyrare än egen vårdpersonal
Landstingen räknar själva med att inhyrd personal blir betydligt dyrare än motsvarande egen personal. Det finns olika bedömningar av exakt hur stor fördyrningen är men Konkurrensverket kom vid en genomgång i fjol fram till att en hyrläkare inom allmänmedicin är mellan 1,5 och 2 gånger dyrare än att ha en anställd allmänspecialistläkare inom landstinget.
Omräknat på de 16 miljarder som hyrpersonalen kostat sedan 2010 så skulle det betyda mellan fyra och åtta miljarder i merkostnad jämfört med egen personal.
”Bedrövligt”
Dag Larsson (S), som är ordförande för SKL:s sjukvårdsdelegation, påpekar att man även i en perfekt situation sannolikt skulle behövt täcka upp med hyrpersonal vid till exempel utbildningstillfällen.
Han medger samtidigt utan omsvep att den oönskade merkostnaden uppgår till miljardbelopp.
– Ja det är miljarder som skulle kunnat användas på klokare sätt i sjukvården absolut.
Vad tänker du om det?
– Det är bedrövligt.
SVT granskar just nu systemet med inhyrd personal i vården. Tipsa oss och diskutera #hyrnotan i sociala medier.
FAKTA: Så gjorde vi granskningen om #hyrnotan
Vi begärde ut uppgifter om kostnader för inhyrd sjukvårdspersonal från samtliga svenska landsting och regioner för åren 2010 till och med 2015. Vi har specifikt bett om kostnader för sjukvårdspersonal, andra personalgrupper där landstingen hyr in personal är alltså inte inkluderade.
Utifrån kostnadsuppgifterna har vi sedan räknat ut en totalkostnad under perioden dels för varje enskilt landsting, men också för alla landsting tillsammans. Vi har även jämfört de olika landstingens totalkostnad i förhållande till hur många invånare respektive landsting har.