– Problemets omfattning är ganska stort, även om det varierar över tid, säger Per Löwenberg, tillförordnad sektionschef vid nationella gränspolisen.

Under 2016 lämnade omkring 60 procent av de asylsökande in någon typ av id-handling under inledningen av asylprocessen.

I en rapport till regeringen om åtgärder för att öka frivilligt återvändande och utvisningar vill myndigheterna att nya åtgärder utreds bland annat för att kunna fastställa identitet.

Är kontroversiellt

Några förslag är kontroversiella. Till exempel att polisen ska få kroppsvisitera asylsökande under hela asylprocessen och göra husrannsakan på boende.

– Allt det syftar till att vi ska kunna säkerställa identitet, säger Per Löwenberg.

Migrationsverket föreslås också kunna söka efter uppgifter i sociala medier om personer inte bara när det finns påståenden om krigsbrott eller säkerhetshot.

Kan få asyl ändå

En fastställd identitet är betydelsefull både när det gäller möjligheten att få asyl och när det gäller att kunna utvisa personer som fått avslag på asylansökan. Det finns dock inget absolut krav på att kunna bevisa sin identitet för att få asyl.

Löwenberg påpekar att det kan vara omöjligt för en del att fullt ut bevisa vilka de är, till exempel för att det inte går att få handlingar från hemlandet eller för att det skulle innebära risker att kontakta myndigheter där.

Flera identiteter

– Det kan vara uppenbart att du har sådana skäl att du skulle kunna få uppehållstillstånd ändå. Konsekvensen blir att en del av de som får tillstånd inte har klarlagt sin identitet fullt ut, säger Löwenberg.

Laghinder och dålig samverkan mellan myndigheter gör att en person som saknar id-handlingar kan ha flera identiteter. I rapporten uppges att en person kan dömas för ett brott i ett namn och söka asyl i ett annat.

Vill skärpa

Polisen får inte med automatik reda på om Migrationsverket ändrar en persons namn eller födelsedata.

– Jag tycker att systemen kunde skärpas, inom migrationsmyndigheterna ser man ofta personer med flera olika identiteter, säger Per Löwenberg.

Han hoppas att Sverige och EU ska snabba på system för automatiserad fingeravtrycksläsning och ansiktsavkänning.

Tar inte tillbaka

Löwenberg uppger att en fastslagen identitet är helt nödvändig för att kunna utvisa personer som fått avslag på sin asylansökan.

– Inget land tar emot någon som man inte vet vem det är, säger han.

Ett annat förslag som polisen vill ha utrett är en generell meddelandeplikt och bestämd vistelseort för asylsökande som inte samarbetar med att klarlägga identiteten.

Släpps in

Myndigheterna vill också ha större möjligheter att låsa in personer som ska nekas inresa i landet vid gränskontrollen eftersom de är flaggade i den EU-gemensamma SIS-databasen. Oftast måste personen ändå släppas in i landet eftersom det inte finns några lagliga möjligheter att hålla kvar personen i väntan på nästa avgång. Flyget eller färjan personen kom med har ofta hunnit gå under tiden kontrollen gjordes.

Polisen och Migrationsverket vill också ha utrett om båda myndigheternas personal behöver finnas på plats vid flygplatsernas gränskontroller.

Resenärer som säger att de vill söka asyl försvinner ibland på vägen mellan polisen och Migrationsverket eftersom båda anser att det är den andres ansvar att sköta registreringen, enligt rapporten.