– Det har funnits en rädsla från många politiker att dels skapa en gräddfil för förtroendevalda, opinionsbildare, rättsväsendet, journalister. Att man inte har velat peka ut en speciell grupp. Men jag tror att vi måste inse att vissa yrken, vissa poster i samhället är mera demokratibärande. Och när de hotas, hotas också demokratin.

”Fara för demokratin”

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, har levt under dödshot under en stor del av sin politiska karriär. Hon är en av dem som oftast får dödshot på Facebook. Hon tvingas ha livvakter vart hon än går.

– Jag tycker jag träffar allt fler opinionsbildare, journalister och politiker som avstår åsikter. Avstår att skriva reportage. Därför att man inte klarar av att hantera hoten. Och då är min åsikt, den givna, att det är en av avsikterna. Att vissa röster ska tystna. Och att vissa personer ska avstå från att ta del av den allmänna debatten. Det är en fara för demokratin som är mycket större än vad jag tror många inser.

Kan bli svårt att dra en gräns

För en vecka sedan lade lagmannen Gudrun Antemar fram den statliga utredningen om hatbrott på nätet, Om integritet och straffskydd. Där fanns inget förslag om särskilt hårda straff för hot mot just politiker och journalister men frågan diskuteras i utredningen och hon tycker den är viktig.

– Jag har inte haft i uppdrag att gå in på den frågan. Men politiker, journalister och andra måste ha ett skydd för sin integritet. För det är förutsättningen för att man ska våga använda sin yttrandefrihet, säger Gudrun Antemar.

I ett kapitel i utredningen som handlar just om det finns skäl att ha högre straffvärde när man hotar opinionsbildare och journalister. Men utredarna skriver att det kan bli svåra gränsdragningsproblem och att det redan finns en praxis där sådana hot är en försvårande omständighet.