För den blivande stationsorten Värnamo är höghastighetsbanan en vinstlott – om den blir av. Med bara ett stopp till Jönköping och två till Malmö räknar orten med blomstrande affärer för hotell, restauranger och butiker.
– Vi är jätteglada, detta är fantastiskt trevligt, säger Hans-Göran Johansson (C), kommunstyrelsens ordförande i Värnamo i SVT:s Agenda.
Det var den förra regeringen som drog igång tankarna på snabbtåg Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. Om satsningen blir verklighet kommer tågen att börja rulla kring år 2030. Då ska det gå att åka tåg mellan Stockholm och Göteborg på två timmar, att jämföra med tre timmar i dag. En resa Stockholm-Malmö ska ta bara 2,5 timme, att jämföra med 4,5 timme i dag.
Trolig kostnad är 250 miljarder kronor
Planeringen har fortsatt med den nuvarande regeringen, fast det varit oklart hur mycket pengar det kommer kosta. I december presenterade Trafikverket en beräkning på 190-320 miljarder kronor. Men den summa som verket i dag efter fortsatta utredningar ser som mest trolig är 250 miljarder kronor. Utifrån den nivån ser man över vilka kostnader som kan kapas, men att komma under 200 miljarder kronor är inte troligt, enligt Trafikverket.
Konjunkturinstitutet (KI) menar i ett remissvar att de höga kostnaderna innebär att staten kommer att behöva subventionera varje biljett med 700-800 kronor om priset ska hamna på dagens nivåer.
Bättre rusta upp befintliga spår
Lotta Edholm (L) oppositionsborgarråd i Stockholm kallar höghastighetsbanan för ett ”bisarrt projekt”.
– Staten borde backa och använda de här pengarna istället till att investera i de järnvägar som vi har, säger hon.
Politiker i storstadsregionerna befarar att satsningen kommer att sluka alla pengar och drabba de stora tillväxtregionerna.
– Framförallt drabbar det pendlarna, de hundratusentals människor i Sverige i dag som pendlar med tåg, säger Lotta Edholm.
Men fler regioner än storstadsregionerna måste väl få leva?
– Det är precis det jag tycker. Två tredjedelar av Sverige ligger norr om Mälardalen Det får ingen som helst nytta av det här projektet utan riskerar att investeringarna i deras järnvägar faktiskt sätts åt sidan, säger Lotta Edholm.
Krävs många tunnlar
Från forskarhåll handlar kritiken mot höghastighetsbanorna om miljöfaktorer, trots att tåg brukar beskrivas som ett av de mest klimatvänliga resesätten.
Även med väldigt optimistisk syn på hur mycket flygtrafik som kan flyttas över till höghastighetsbanorna så kommer det inte att uppväga de stora utsläpp som blir av byggnationerna av banorna, säger Maria Börjesson, docent transportsystemanalys på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
– Forskningen visar att det går åt otroligt mycket energi åt att bygga höghastighetsbanor. Både för att det är mycket stål och råvaror, och för att det går åt mycket energi när man ska borra tunnlar. Höghastighetsbanor måste gå väldigt rakt, de kan inte snirkla sig fram som de stambanor vi har för de ska kunna gå i så höga hastigheter. Då måste man bygga tunnlar och det släpper också ut väldigt mycket koldioxid.
Kan bli till nytta för alla
Men i Värnamo viftar man undan kritiken. Hela landet kommer ha nytta av tågsatsningen, eftersom investeringar som skapar jobb och ett ökat behov av råvaror kommer hela landet till nytta, resonerar man.
– All infrastruktur är en gemensam investering. Jag hoppas att vi har så modiga och kloka politiker att man vågar fatta detta beslut och bygga detta, säger Hans-Göran Johansson.
Trafikverket redovisar sin översyn av anläggningskostnaderna i slutet av maj.
Infrastrukturminister Anna Johansson (S) gästar SVT:s Agenda i kväll kl 21.15 i SVT2