Anders Hjerns huvudsakliga invändning mot tand- och handledsröntgen är att resultatet kan ha felmarginaler på flera år. Och när det gäller frågan om en person ska beviljas asyl eller inte är den typen av felmarginaler inte acceptabla, enligt honom. Men när Uppdrag granskning intervjuar honom om metoderna säger han plötsligt att det är en metod som kan användas för att fastställa åldern i en brottsutredning.   

Jag förstår inte, varför är tandröntgen okej här? 

– Därför att man inte har rätt att ställa samma krav med precision i den situationen som när man ber om asyl. Att söka asyl är en mänsklig rättighet. Att begå brott är att ställa sig utanför samhällets lagar och normer. Och då måste man använda andra principer, menar jag.

Motståndet har fått konsekvenser

Barnläkarföreningens och Tandläkarförbundets motstånd mot att genomföra medicinska ålderbedömningar har fått stora konsekvenser. Migrationsverket har haft svårt att upphandla avtal med landets sjukhus för att göra undersökningarna. 

Debatten kring detta med medicinska åldersbedömningar har ju lett till att vuxna placeras med barn på HVB-hem runt om i Sverige – hur ser du på det? 

– Det är naturligtvis olyckligt. Det verkligen ingenting som är bra.

Förenklad debatt i medierna

Enligt Anders Hjern har debatten i medierna varit väldigt förenklad. Orsaken till att det inträffar övergrepp på HVB-hem är inte att barn placeras tillsammans med vuxna med barn, menar han.  

– Då vet man ingenting om kriminalitet och ungdomar, om man drar den slutsatsen.

Vi berättar för Anders Hjern om fallet i Alvesta där två personer, Fares och Hamid, våldtog 12-årige Aden. Fares och Hamid hade uppgett för Migrationsverket att de var 15 år. Men den tandröntgen som åklagaren begärde visade att de sannolikt var minst 19,2 år gamla. 

– Jag tycker att att man har rätt att ställa andra krav på åldersbedömningar som görs hos personer som har begått brott. 

”Måste använda de metoder som finns”

Så du menar att om man har begått ett brott så är det okej med tandröntgen? 

– Ja, då måste man använda de metoder som finns. 

Men varför är det okej där? 

– Därför att då är situationen en annan. Man har begått ett brott. 

Även handledsröntgen som du också har förkastat? 

– Ja, alltså i det läget så blir situationen en annan och då får man använda de metoder som stor till buds.

Större problem använda tandröntgen i asylprocessen

Fares och Hamid dömdes som vuxna för grov våldtäkt mot barn till två års fängelse och utvisning. Rättsmedicinalverkets tandmognadsbedömning var ett tungt vägande skäl till att de betraktades som vuxna i lagens mening. Men Anders Hjern tycker att eftersom 15 år är den skarpa gränsen för om en person anses som straffmyndig eller inte, är det inte ett lika stort problem att använda tandröntgen där som i asylprocessen.  

– Det är lättare att ställa sig positiv till de här metoderna då för då hamnar man någonstans under den här osäkerhetsmarginalen som både tand- och handledsröntgen har vanligen. 

Hade gärningsmännen i Alvesta-fallet bedömts som barn hade de fått sluten ungdomsvård i stället för fängelse.  

Hur ser du på det? 

– Ja, hur ser jag på det? Jag är inte en rättsmedicinare utan jag är en flyktingengagerad barnläkare.