Kebnekaises sydtoppp behåller positionen som Sveriges högsta bergstopp. Foto: Erik Schytt Holmlund

Kebnekaises sydtopp fortfarande i ledning

Uppdaterad
Publicerad

Den kalla sommaren och mycket snö i vintras har fått Kebnekaises sydtopp att växa 1,3 meter sedan förra året – vilket gör att sydtoppen behåller positionen som Sveriges högsta bergstopp. Men för övriga glaciärer är trenden dock nedåtgående, enligt svensk glaciärforskning.

Sveriges högsta berg har blivit allt lägre i takt med att den omkring 40 meter tjocka glaciären på Kebnekaises sydtopp smält de senaste 20 åren. Sedan 1995 har sydtoppen minskat cirka en meter om året i höjd.

Det gör att den bergiga nordtoppen kan komma att ta över tronen och bli högst i Sverige med 2096.8 m. Förra året var skillnaden mellan topparna bara 70 centimeter.

Men årets mätning som gjordes den 14 augusti visade att snö och kyla gjort att glaciären på sydtoppen vuxit 1.3 meter i höjd till 2099.1 meter, vilket innebär en liten återhämtning, enligt glaciärforskaren Per Holmlund, som gjort mätningen vid forskningsstationen i Tarfala.

– Det är en tidsfråga bara innan nordtoppen kommer att vara högst, men det är ju kul att se att det är en liten återhämtning i år.

Ingen sommar i Tarfala

Det kom mer snö än vanligt i vintras och sommaren har varit kallare än normalt. Tarfaladalen som ligger nedanför Kebnekaise fick inte uppleva meteorologisk sommar i år, det vill säga här rådde ingen dygnsmedeltemperatur på över 10 grader, utan man gick direkt från vår till höst, enligt Per Holmlund.

– Det har varit mycket nederbörd under vintern, mycket snö och det har varit en sval sommar. I kombination har det gjort att toppen vuxit till.

Går utför för sydtopppen

Sydtoppens uppryckning kan dock vara tillfällig. Sedan år 2000 har trenden varit nedåtgående, även om toppen vuxit enstaka år, exempelvis 2012, då toppen blev två meter högre. Och Per Holmlund tror att sydtoppen kommer att fortsätta krympa.

– Nu ser det ut som den långsiktiga trenden pekar entydigt nedåt.

Minskande utplaning

Men höjdminskningen har planat ut något de senaste tio åren jämfört med tioårsperioden dessförinnan. Höjden minskar fortfarande, men något långsammare, enligt Per Holmlund.

– Det har att göra med att om man tänker sig en spetsig topp så är det lättare att smälta ner den övre delen eftersom det inte är så mycket massa som ska bort. I den nedre delen däremot så är det ju så väldigt mycket mer is som måste smälta för att man ska få ner nivån på den.

Så det kommer att gå saktare nu och vara jämnt under flera år?

– Ja, det kan det mycket väl vara. Vi har en variation på cirka tre meter mellan sommar och vinter och medelvärdet för sydtoppen kommer förmodligen att vara ganska mycket högre än nordtoppen under ganska många år framöver.

Alla glaciärer smälter kraftigt

Det är inte bara den lilla glaciären på sydtoppen som smälter. De större glaciärerna i området har krympt med omkring 30 procent. Den välstuderade Storglaciären i Tarfaladalen har förlorat 150 miljoner kubikmeter sedan 1910.

Det var kring millenieskiftet som ett trendbrott skedde för de svenska glaciärerna, enligt Per Holmlund.

– De har smält av väldigt mycket under de senaste tio åren.

”Mänsklig påverkan”

De svenska glaciärerna smälter dock långsammare än i till exempel alperna, som kan tunnas ut tre meter på en sommar att jämföra med en meter här. Och i stort sett alla glaciärer i världen blir nu mindre, enligt Per Holmlund.

– Nu ser man en trend att i stort sett i alla områden så minskar glaciärerna i utbredning. Det betyder att man har en global signal, man har någonting nytt som har kommit till. Och det ligger nära till hands att säga att det är mänsklig påverkan.

Andrum för turisterna.

De fjällturister som vill bestiga Sveriges högsta topp har nu fått ytterligare tid att ta sig upp till den mer lättillgängliga sydtoppen. Nordtoppen är betydligt farligare och besvärligare att nå.

För att komma dit måste man klättra flera hundra meter längs en farlig kam av snö och is som stupar brant på bägge sidor. Och det är en tuff vandring som väntar den hugade vandraren, enligt Per Holmlund.

– Man måste då passera sydtoppen och det är en inte helt trivial vandring.

Han påpekar att det också finns en annan betydelse i att sydtoppen krymper.

– Det finns ju en symbolik i det här att man ser att den högsta toppen i vårt land sakta smälter ner. Det betyder ju att någonting är på tok.

Fakta: Kebnekaise

Höjden på Kebnekaise mättes första gången 1880, men siffran 2135 m var osäker. 1902 mättes sydtoppen till 2121 m.

Sedan 1968 mäts höjden i augusti varje år när toppen är som lägst. Det skiljer 2-3 meter mellan sommar och vinter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.