”Du har förorsakat den här situationen.”

”Du vill förstöra xxx framtid.”

”Du vill inte att dina elever ska få godkänt.”

”Det här tänker vi gå vidare med.”

Mikael Bruér är högstadielärare i Växjö. Påtryckningar från föräldrar är vardag, säger han. Högar av mejl, i vissa fall möten och samtal. Han berättar om en söndagkväll när en förälder plötsligt ringde.

– Det handlade om en elev som inte skulle få godkänt. Föräldern gapade och skrek och hotade med att anmäla mig till Skolinspektionen.

– Men jag har en kollega som vid något tillfälle blev uppsökt i hemmet. Helt plötsligt stod där en förälder och ringde på dörren och krävde extrauppgifter för att eleven skulle få underlag att klara godkänt.

”De skickar ofta från jobbmejlen”

Elin Pellberg är föräldraledig, men till vardags arbetar hon som gymnasielärare i Stockholm. Hon vittnar också om pressen från föräldrar, om mejlen som handlar om att ändra barnens betyg.

– Oftast skriver de något i stil med att 'du har gjort fel'. Det är inte någon fråga. De utgår från att de vet hur det ska vara och att deras barn minsann inte kan ha presterat så här, trots att de inte över huvud taget satt sig in i kunskapskraven som vi jobbar efter.

– De som hör av sig är ofta de föräldrar som kan argumentera för sig. De skickar ofta från jobbmejlen, gärna med sin eventuella titel synlig också.

Även Mikael Bruér säger att det är långt ifrån alla föräldrar som ligger på om betygen, utan det handlar om ”en viss typ”.

– Om man ska generalisera är det i första hand resursstarka föräldrar som har fömågan att göra sig hörda, föra sin talan och driva ett ärende.

”Långa diskussioner”

En annan lärare som berättar vill vara anonym, men vi kallar honom Rikard. Han arbetar på mellan- och högstadiet på en skola i Stockholm.

Han berättar om föräldrar som hör av sig samma kväll som uppgifter ska lämnas in och säger att deras barn behöver mer tid, eller som kräver att han ska ta hänsyn till att familjen varit på semester och inte hunnit klart.

– Det kan vara allt från ursäkter till varför det inte är inlämnat i tid, till att man ska få bättre resultat för att man kämpar. Det finns en bild av att flit lönar sig, men vi sätter ju inte betyg på hur flitiga barnen är, utan på deras resultat.

Oro och nervositet för lärarna

En undersökning från Lärarnas Riksförbund som gjordes förra året visar att sju av tio lärare varit med om att föräldrar försökt påverka deras undervisning. Läraren Mikael Bruér berättar att han fått sitta i möten med missnöjda föräldrar. Och så är det de arga mejlen.

– Jag har fått mejl där det står att jag vill förstöra barnens framtid, att jag gör det för att statuera exempel på deras oskyldiga barn. Många är riktigt oförskämda och nedlåtande.

Hur känns det när du läser de här mejlen?

– Jag blir ledsen. Jag är ju människa. Man lägger ner mycket av sig själv i det eftersom det är barn man jobbar med, så det är klart att det tar. Ibland kan jag skaka av mig det, men ibland inte.

Vad händer då?

– Personligen har jag svårt att koncentrera mig på rätt saker. Då fokuserar jag på det och då hamnar andra delar av mitt yrke i andra hand. I stället för att ha en trevlig sista dag med klassen ältar jag och funderar på ’vad ska jag göra nu, hur löser jag detta’.

Hot om anmälan

Det handlar inte bara om betyg. Lärare som SVT Nyheter talat med vittnar om klagomål på allt från omdömen, till hur eleverna behandlas eller missnöje med ordningsvarningar. Och pressen har förvärrats sedan det blev möjligt för föräldrar att göra anmälningar till Skolinspektionen. Det har blivit ett vapen, att hota med en anmälan.

2014 kom 97 anmälningar in till Skolinspektionen rörande ”betyg, omdömen, med mera” – vilket rymmer enskilda elevers betyg och andra frågor som rör betygssättning.

–  Jag har själv råkat ut för det, berättar Elin Pellberg.

–  Det var någon som anonymt anmälde mig, och skrev att jag utövade psykisk terror mot mina elever. Det var granska grova påhopp. Det lades ner snabbt, men det är ju inte alls kul att få det sagt om sig. Det blir mycket oro och stress.

”Få yrken man hyser så stor misstro mot”

Skolan har blivit en marknad. Så beskriver lärarna problemet, och anledningen till varför det fortfarande är en verklighet för så många.

Eleverna har blivit kunder, och skolan en produkt. Man kan byta skola hur man vill, och skolorna blir mer sårbara om de måste locka ”kunder”, och se till att de är nöjda.

–  Så länge vi har det här marknadsanpassade skolsystemet kommer problemet alltid att finnas. Man kan önska att föräldrar skulle hysa en viss respekt för att det ändå är en flerårig utbildning bakom och att vi har styrdokument som vi rättar oss efter. Det finns få yrken som man hyser så stor misstro mot som mot oss lärare, säger Elin Pellberg.

– Vi har gjort föräldrarna till kunder, och de beter sig i vissa fall som de kunder de blivit gjorda till, säger Mikael Bruér.