I rapporten kommer SBU fram till att lågkolhydratkost, som LCHF, ger en snabbare viktnedgång vid fetma än fettsnåla dieter.
Flera av de medverkande ställde frågor kring varför man ska äta ”HF” i LCHF, alltså ”High Fat”, men enligt Jonas Lindblom råder viss förvirring i ämnet.
–I studierna vi har tittat på fokuserar man främst på att dra ned på kolhydraterna, skriver Jonas Lindblom. I vissa studier har man lagt till råd om att också öka intaget av fett. Rent fysikaliskt så är det den reducerade kolhydratmängden som driver processen, eftersom kroppen behöver glukos måste det tillverkas från protein. Det är en energikrävande process som kräver fett. kolla bilaga 1.
GI vs LCHF
En hel del frågor rörde hur LCHF och andra lågkolhydratkoster mäter sig i jämförelse med andra dieter, som GI, i det lite längre loppet, men på det området finns inte så mycket kunskap ännu.
–De studier på lågenergikurer, främst pulverbaserade främst som vi har inkluderat i kapitel 3.4 i rapporten har utgått från kurer på ca 8-12 veckor, följt av övergång till en lågfettkost, svarar Jonas Lindblom. Vi vet inte mycket om långtidseffekterna av LCHF eftersom det saknas studier.
Olivolja skyddar
Frågor kring vilka typer av fetter som rekommenderas har inga raka svar, utöver att olivoljerik kost har vissa fördelar:
–I de studier av lågkolhydratkost vi har inkluderat är det några som rekommenderar studiedeltagarna animaliskt fett, andra som rekommenderar vegetabiliskt fett och ytterligare andra som inte tar ställning, skriver Jonas Lindblom. I den stora studien av Estruch användes en medelhavskost med högt intag av olivolja (20 procent av energiintaget i den gruppen), och den kosten skyddade mot hjärtkärlsjukdom.
Motion ingen garant för viktnedgång
En av de mer kontroversiella slutsatserna i rapporten rörde forskning kring motion och näringsintag i relation till viktnedgång, där rapporten menar att det inte finns någon forskning som stödjer att motion resulterar i viktnedgång.
–Rådet att äta mindre och röra sig mer upplever inte jag som särskilt konstruktivt, skriver Jonas Lindblom. Bättre ge råd som tillåter en att äta sig mätt, och som man kan hålla i det långa loppet. Rapporten visar att ”Råd” om olika koster är ungefär lika effektiva, alltså inte så stor skillnad. Hur det ser ut med faktiskt intag är en annan historia, det är inte studierna designade för att visa.
Läs övriga frågor/svar i den sparade chatten här.