Vi träffar Clara Johnsson Ahlén som bor strax utanför Göteborg, en av de första dagarna på sommarlovet. Hon har precis slutat skolan, och fått sina betyg.
Men det känns det lite jobbigt att tänka på eftersom hon inte har fått godkänt i många ämnen.
Nu i vår har hon via Specialpedagogiska skolmyndigheten fått diagnosen grav språkstörning, och det är både hon och hennes mamma Marie glada för. Det ger kunskap, inte minst för Claras lärare.
Värre när hon låtsades vara som andra
– Jag ville inte vara annorlunda, säger Clara. Så jag började låtsas att jag var som alla andra men då blev det bara värre.
Att intervjua Clara går fint. Hon letar ibland efter ord, och får hjälp av sin mamma.
Det märks att de är vana att kommunicera genom att fylla i ord och förstärka budskapet. Strax innan terminen var slut höll hon ett föredrag för klassen om sin språkstörning, och det gick riktigt bra. Men då hade hon också övat mycket hemma.
Var tjugonde drabbad
Uppemot 4-5 procent av barnen tros ha en språkstörning.
De har alltså svårt att till exempel identifiera ljud, att forma ord, uttrycka sig eller förstå vad andra säger. Just nu arbetar en statlig utredning med att ta reda på hur många de här barnen är och avsikten är att föreslå effektiv hjälp till de här barnen. För ofta har de det tufft i skolan.
– Det läggs ett stort ansvar på föräldrarna, och innebär i praktiken att de som har resursstarka föräldrar får de resurser som behövs men inte de andra, säger utredaren Jan Sydhoff. Och så borde det inte vara.
Marie Johnsson Ahlén känner igen sig i bilden av att behöva bli en jobbig och krävande förälder. Under hela skoltiden har hon fått kämpa för resurser och förståelse.
– Jag måste ju tänka att jag gör det för Claras skull, säger hon.
Behöver lugn och ro
Utredaren Jan Sydhoff tror att en del barn med språkstörning tidigare hamnade på särskola. Men de här barnen har en normal begåvning, men behöver få lära sig i lugn och ro och på annat sätt än många andra barn, till exempel genom bilder.
Och för Clara har det ibland kostat på att vara som vilken annan tjej som helst och samtidigt annorlunda.
– Man kan ibland säga nåt dumt när man har en språkstörning. Och då kan kompisarna undra och säga ånej, vad säger hon nu.
– Du har sagt att det finns så mycket i ditt hjärta, säger mamma Marie, men att det känns som om någon klipper av det på väg till munnen.
– Då blir det en luftbubbla istället för en pratbubbla, säger Clara.
Fakta: Språkstörningar
Språkstörning är en funktionsnedsättning som är ganska okänd för de flesta, och som kan leda till betydande svårigheter, inte minst i skolan.
Det kan handla om svårigheter med språkljuden, grammatiken, att ha ett begränsat ordförråd eller att ha svårt att förstå hur vi använder språket i mötet med andra.
Just nu håller en statlig utredning på att se över hur grav språkstörning ska definieras och försöker ta reda på hur många som är berörda. Dessutom ska man föreslå vilken typ av stöd de här barnen har rätt till och hur det ska gå till.
Enligt utredaren Jan Sydhoff har troligen mindre än 1 procent grav språkstörning, vilket kanske låter lite men i praktiken innebär tusentals barn. Betydligt fler har diagnosen språkstörning, kanske så många som 4-5 procent av en årskull.