Den man som är misstänkt för veckans terrordåd i Berlin sågs tidigt som ett hot av tyska säkerhetspolisen, men kunde inte utvisas eftersom hans hemland Tunisien inte ville ta emot honom.
I Sverige samarbetar Migrationsverket med Säkerhetspolisen (Säpo) för att personer som kommer till Sverige och som anses vara säkerhetsrisker ska upptäckas tidigt.
Hittills i år har Migrationsverket anmält, remitterat, 671 fall till Säpo. Det är rekord och kan jämföras med 461 under 2015 och 109 under 2014.
I de allra flesta fall handlar det om asylsökande, men det kan också vara andra som söker uppehållstillstånd i Sverige.
Fortsatt många
En orsak till ökningen är den stora mängden asylsökande under 2015.
– Men jag tror inte att vi kommer tillbaka till nivåer på runt hundra anmälningar även nu när antalet asylsökande minskar, säger Oskar Ekblad, chef för Migrationsverkets särskilda insatser.
Han pekar på att många asylsökande i dag kommer från krigsområden i till exempel Syrien och Irak där det begås krigsbrott och där krigföringen är ovanligt hänsynslös. Det ökar risken för radikalisering.
Ingen garanti
Det gör också att Migrationsverket satsar mer på arbetet med att bedöma potentiella säkerhetshot. Bedömningarna bygger på uppgifter myndigheten får från de asylsökande, som id-handlingar, ursprung, resvägar, kontakter med olika grupperingar, politisk aktivitet, militär utbildning och stridserfarenhet.
Ekblad påpekar att Migrationsverkets bedömningar inte innebär någon garanti för att alla farliga personer upptäcks.
– Vårt system kan inte ensamt vara tillräckligt för att avvärja hot, men vi är med och stärker förmågan, säger han.
Säpo säger nej
Ekblad betonar att Säpo har en helt annan kompetens och helt andra verktyg för att bedöma säkerhetshot och att Migrationsverket bidrar med den information det fått in.
Efter att Migrationsverket gjort en anmälan gör Säpo sin granskning av personen. I de fall han eller hon anses utgöra en säkerhetsrisk lämnas en ”erinran” där Säpo motsätter sig att Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd.
Hittills i år har Säpo motsatt sig uppehållstillstånd i 46 fall. Det kan jämföras med 29 förra året. Ekblad räknar med en ytterligare ökning nästa år, eftersom Säpos granskningar kan dra ut på tiden.
Väger tungt
Säpos ord väger mycket tungt, vilket innebär att Migrationsverket i de allra flesta fall inte ger uppehållstillstånd till berörda personer. Det innebär dock inte att de som anses vara säkerhetsrisker lämnar landet.
– I många fall är verkställighetsarbetet så svårt att det inte omedelbart går att utvisa dem, säger Ekblad.
Det beror oftast på omständigheterna i hemländerna, till exempel att personen riskerar dödstraff eller tortyr.
Vill ej uppge
Migrationsverket hänvisar till Säpo när det gäller hur många som är kvar i landet, trots att de ska utvisas för att de anses vara ett säkerhetshot. Säpo lämnar dock inte ut den uppgiften.
Rättsväsendet kan dock vidta åtgärder för att säkerhetsrisker hålls under uppsikt. Det kan handla om att personen måste anmäla sig med jämna mellanrum på polisstationen på vistelseorten. Om det finns brottsmisstankar kan hemliga tvångsmedel användas, som telefonavlyssning.
Fakta: Antalet säkerhetsärenden
Remisser/anmälan från Migrationsverket, samt erinran från Säpo mot att ge uppehållstillstånd.
2010: Remiss: Cirka 80 remisser. Erinran: Cirka 5
2011: Remiss: Cirka 100. Erinran: Cirka 5
2012 -uppgift saknas-
2013: Remiss: Cirka 100. Erinran:cirka 20
2014: Remiss: 109. Erinran: 24
2015: Remiss: 461. Erinran: 29
2016 (till 22/12): Remiss: 671. Erinran: 46
Fotnot: Därtill finns samma förfarande i medborgarskapsärenden.
Källa: Säkerhetspolisen/Migrationsverket