Den kallas för spökstationen. Sedan 1970-talet har tunnelbanestationen i Kymlinge, mellan Hallonbergen och Kista i norra Stockholm, varit redo för resenärer. Men tågen har aldrig stannat där.
Planen var att det skulle bli en ny stadsdel med lokaler åt statliga myndigheter. Efter beslutet att utlokalisera myndigheterna till andra städer i landet lades byggplanerna på is. I dag handlar motståndet mot bebyggelse främst om miljöskäl. Igelbäcken i den södra delen av Kymlinge är en av Sveriges artrikaste bäckar och en av få platser där den sällsynta fisken Grönlingen lever.
– Jag tycker att det är provocerande att i en region där kollektivtrafiken är så mycket värd som i Stockholm, där har man en färdig tunnelbanestation som tågen bara åker förbi. Sätter man upp två rulltrappor och en liten kiosk så är det bara att sätta igång. Det krävs väldigt lite investeringar för att bygga otroligt många bostäder, säger Jonas Nygren (S), tidigare kommunalråd i Sundbyberg.
Bygger mest i Sverige
Ingen kan klandra Sundbyberg, som bygger mest i hela landet, för att inte vilja bidra med nya bostäder. Enligt kommunalrådet Stefan Bergström (C) har politikerna med avsikt valt att bygga tätt, där de har byggt, för att kunnat skydda sitt grönområde i Kymlinge.
– Vi tar störst ansvar i hela landet för att bygga bostäder även om vi har vårt grönområde kvar. Så länge jag får bestämma och så länge Centerpartiet får bestämma blir det inga bostäder här, säger han.
Frågan är så känslig att den blev den utlösande faktorn till ett maktskifte i kommunen i höstas. När socialdemokraten Jonas Nygren ville diskutera bostäder i Kymlinge valde Centerpartiet att lämna samarbetet och bilda koalition med Moderaterna och Miljöpartiet.
Inrättar naturreservat
Nu finns planer på att utöka naturreservatet i södra Kymlinge till hela Kymlinge, det vill säga även området kring tunnelbanan.
Kommunala och statliga naturreservat tar upp allt större ytor runt framför allt storstäderna. Det blir allt vanligare att kommuner inrättar naturreservat för att slippa bygga bostäder på marken, säger Anna Wersäll på Stockholms handelskammare.
– Det är mycket mer mark som avsätts åt naturreservat än till bostäder, säger hon.
Behöver vi inte våra grönområden?
– Vi behöver grönområden men vi behöver prioritera. Då kan man inte lägga ut naturreservat på mark som inte särskilt märkvärdig.
”Beslut på högre nivå behövs”
Göran Cars, professor i samhällsbyggnad på KTH, är kritisk till kommunernas ensamrätt på besluten om var och hur många bostäder som ska byggas. Han tycker att det borde bestämmas på regional nivå.
– Det är uppenbart att kommunerna inte kan hantera det här själva. Vissa tar ansvar, många gör det inte. Då gäller det att flytta beslutanderätten över bostadsfrågorna och ge länet makten över bostadsbyggandet. Det skulle innebära att man bygger utifrån vad regionen behöver snarare än vad enskilda kommuner bedömer som önskvärt, säger han.
Rennäring och friluftsliv bromsar
Göran Cars är sedan några år ansvarig för flytten av staden Kiruna, som på grund av gruvbrytningen måste rivas och byggas upp på en ny plats. Även där har bristen på mark varit det största bekymret, men inte på grund av kommunpolitik utan reglerna kring riksintressen.
– Kiruna kommun är lika stor som Blekinge, Halland och Skåne tillsammans. Trots det finns det nästan ingenstans där jag kan bygga. Är det inte riksintresse för rennäring, friluftsliv, gruvdrift eller vindkraft så är det någonting annat som lägger sordin på alla byggplaner, säger han.
Nu är stadsbygget på god väg i Kiruna men Göran Cars tycker att reglerna kring riksintressen sätter käppar i hjulet för många andra byggprojekt i landet. Enligt Boverket kommer det att behövas 700.000 nya bostäder i Sverige de närmaste åren.
– Om vi ska ha en rimlig chans att förverkliga alla de här bostäderna måste vi tänka nytt kring de regler vi har, säger Göran Cars.
Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) intervjuas om förhandlingarna kring en ny bostadspolitik i Agenda SVT2 kl 21:15.