Lobby- och branschorganisationer i Bryssel har länge varit på jakt efter vad Fredrik Federley (C), som ansvarig rapportör i industriutskottet, ska komma med för förslag. I dag presenterar Federley hur han vill förändra EU:s kritiserade system med utsläppsrätter.
– Nu ser vi till att vi lägger enorma resurser i innovationsfonden för att göra det möjligt att få fram ny teknik, att industrin vågar prova nya saker och förhoppningsvis lyckas se till att vi har en stark industri i Europa, men också att den blir mindre koldioxidintensiv, säger Fredrick Federley till SVT inför presentationen av förslagen.
Miljardbelopp avsätts
Eftersom värdet på utsläppsrätter varierar är det svårt att beräkna en exakt summa. Men Fredrick Federley föreslår att 150 miljoner ytterligare utsläppsrätter läggs till innovationsfonden, det motsvarar mellan 6 och 12 miljarder kronor extra till fonden.
I dag ska tillverkningsindustrin betala för rätten att släppa ut klimatpåverkande ämnen som koldioxid eller CO2, men systemet kritiseras för att det finns för många industrier som får undantag och utsläppsrätterna har varit för billiga. Systemet med utsläppsrätter ska nu förändras och i EU-parlamentet utarbetas nu olika förslag i miljö- och industriutskotten.
Stöd till svenska företag
– I Sverige har LKAB, SSAB och Vattenfall presenterat idéer om att fram till 2045 utveckla en stålindustri utan CO2-utsläpp, det kräver teknisk utveckling och kostar och där skulle den här EU-fonden gå in och ge stöd, säger Fredrick Federley (C).
– Det kostar ofta att gå före och vara den som först utvecklar ny teknik, och där skulle en fond för klimatsmarta innovationer behövas, enligt Fredrick Federley (C).
Lobbyarbete och motstånd
I EU-parlamentet arbetar också Jytte Guteland (S) och Peter Eriksson (MP) som skuggrapportörer med denna fråga. Svenska regeringen har signalerat att den vill ha skärpningar som gör systemet med utsläppsrätter effektivare för att minska utsläppen.
Men förändringar av utsläppsrätter och kostnaderna för CO2-intensiv tillverkning är något där det finns olika intressen. Kolberoende länder som Polen är emot ökade kostnader för kol- och CO2-användning.
I EU-parlamentet ska förslagen diskuteras under hösten, och sedan blir det förhandlingar mellan EU-parlamentet och de olika regeringsländernas regeringar under 2017 för att anta nya regler om utsläppsrätterna.