I februari räknade Migrationsverket med att ta emot 140.000 asylsökande under 2016, men nu har siffran skrivits ned till 60.000. Därutöver finns ett högsta och lägsta scenario på 100.000 respektive 40.000 asylsökande, skriver Migrationsverket i sin nya verksamhets- och utgiftsprognos.

Myndigheten väntas behöva 54,7 miljarder kronor i totalt anslag, vilket är 6,4 miljarder kronor lägre än i den förra prognosen.

Migrationsverket varnar dock för att nya och oförutsedda händelser kan inträffa, som kullkastar bedömningarna.

Minskad framkomlighet

Antalet asylsökande har minskat i takt med att det har blivit allt svårare att ta sig till Sverige.

Framkomligheten på västra Balkanrutten har i princip upphört sedan flera länder stängt sina gränser. I stället är över 50.000 flyktingar strandade i Grekland. Dessutom har EU slutit en överenskommelse med Turkiet om att stoppa flyktingbåtar till Grekland.

– Rörligheten är väldigt mycket mer begränsad än den var i höstas. I allt väsentligt har hela den här västra Balkanrutten som användes i höstas helt stängts, säger Mikael Ribbenvik, operativ chef på Migrationsverket, till TT.

Vädret inte lika avgörande

Hur det går med avtalet mellan EU och Turkiet är en av de faktorer som myndigheten bedömer som avgörande för hur flyktingströmmarna kommer att utvecklas.

– Det avgör så klart hur många människor som kommer till Grekland. Skulle det vara lika många människor som det kom i höstas blir det ju en extrem situation för Grekland, nu när gränserna är stängda, säger han till TT.

Vädret har tidigare varit en annan faktor som påverkar flyktingströmmarna, men det bedöms inte få samma effekt som tidigare.

– Tidigare har vi sett just den här tiden i april att ökningen börjar för att sedan eskalera under sommaren och kulminera under hösten. Men vi tror att den typen av variationer och väderpåverkan inte kommer påverka lika mycket nu eftersom alla de här åtgärderna är insatta på olika plan, säger Mikael Ribbenvik till TT.

Stora utmaningar

Myndigheten påpekar att det kvarstår stora utmaningar efter höstens historiskt höga antal asylsökande. Det handlar om att ordna skolgång för alla barn, som motsvarar en tredjedel av alla asylsökande. Även insatser för ensamkommande barn och ungdomar samt fler bostäder till nyanlända ställer krav på kommunerna.

Om det högsta scenariot inträffar, med 100.000 asylsökande, kan det åter bli ont om kommunala evakueringsplatser från och med sommaren och hösten.

För närvarande är cirka 170.000 människor inskrivna i mottagningssystemet och 140.000 människor väntar på beslut. Migrationsverket räknar med att handläggningstiderna kommer att sjunka först efter att de som sökte asyl i höstas får sina besked. Handläggningstiderna är i genomsnitt cirka nio månader och väntas öka till tolv månader innan utvecklingen vänder.