Lärare pressas från både föräldrar och rektorer att sätta högre betyg på elever än de anser att de förtjänar – så kallade glädjebetyg. Många har hört av sig till oss och vittnar om sina erfarenheter av påtryckningarna.

Samtidigt slår den senaste OECD-rapporten fast att svenska elever inte får en tillräckligt djup och bred utbildning, till följd av att de underpresterar i skolan och arbetar under för låga krav från lärare och skolan.

– Vi ser att det finns ett gap mellan betygen och de faktiska kunskaperna, och det är ett problem. Vi måste ha betyg som speglar kunskaperna, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic.

Utredning av nationella proven

Regeringen har tillsatt en utredning som ska titta närmare på de nationella proven – bland annat hur de ska digitaliseras och om proven ska vara vägledande eller avgörande för betygen.

– Proven är ett instrument för att hålla koll på betygen. Det finns andra länder där man arbetar med det på ett framgångsrikt sätt på så vis att man kommit åt betygsinflationen.

Många lärare vittnar ju om en stor arbetsbörda som i sin tur leder till sjukskrivningar, på vilket sätt kan det här underlätta för lärarna?

– Vi har sett att lärarna har en stor administrativ börda på sig. Det är också en av anledningarna till att vi tillsatte den här utredningen – dels för att komma åt inflationen, men också för att se till att lärarnas börda minskar. Kan man arbeta med digitala verkyg på ett bättre sätt i dag kan det vara ett sätt att frigöra lärarnas tid, säger Aida Hadzialic.

”Glädjebetyg kan användas som konkurrensmedel”

Ett annat problem många lärare tar upp är skolan som en marknad, där elever och föräldrar blir kunder. Kunder som kan förhandla med rektorer och skolledning, och till och med byta skola om man inte är nöjd med exempelvis betygen.

– Vi håller också på att ta fram regelverk när det gäller den vinstjakt vi ser råder i välfärden. Vi tycker att det är viktigt att man ska få välja skola, men vi måste också se till att alla skolor blir bra skolor.

Men hur kommer man runt problemet som lärarna tar upp, att skolan blivit en marknad?

– Vi ser problemet att glädjebetyg kan användas som konkurrensmedel. Det måste stoppas, det man ska konkurrera med är kunskapsutveckling.

– Ett sätt att möta problematiken är just att se hur de nationella proven ska användas. Om det är alldeles för stor diskrepans mellan betyg som enskilda elever på en viss skola får och de kunskaper eleven visar upp vid nationella proven – då är det en indikator på att någon inte stämmer.

Utredningen ska redovisas senaste den 31 mard nästa år. Efter det hoppas regeringen att kunna ha ett system på plats för digitaliserade nationella prov, som kan införas senast 2018.