Migrationsverkets ineffektivitetsproblem beskrivs i en intern rapport, som SVT Nyheter tagit del av. Det konstateras att de som jobbar vid asylprövningen i snitt fattar mindre än ett beslut i veckan, ett resultat som beskrivs som klent.

Rapportförfattarna jämför bland annat med en effektivitetstopp som nåddes under Balkankrisen i början av 90-talet, då tre gånger så många beslut fattades. Rapporten gör även en jämförelse med Finland, där asylprövningen är betydligt mer effektiv.

– Nu är det dags att satsa på effektivitet. Det måste vi göra nu när vi har så vansinnigt många ärenden. Man måste skriva kortare beslut och tillgängligheten på telefon kan inte vara alltför stor. De anställda måste få jobba i lugn och ro med sina ärenden, säger Erik Stenström, en av de internrevisorer som skrivit rapporten.

”Vana vid att bli skjutsade hit och dit”

Enligt revisionen beror ineffektiviteten bland annat på att ett stort antal nyanställningar och i rapporten påpekas en kulturskillnad mellan de som jobbat länge och de nyanställda, ofta personer födda på 1980-talet.

”Myndigheten har numera de så kallade curling-föräldrarnas barnkullar i rullorna. Vi har med andra ord anställda som vant sig vid att bli skjutsade hit och dit och få allt de pekar på”, står det i rapporten.

Vägrar fatta avvisningsbeslut

80-talisterna är kända för att vilja ha snabba förändringar och vill att karriären ska gå fort, annars tröttnar de. De tycker sig inte få tillräckligt stöd i sitt arbete och känner sig inte sedda. Vissa hävdar att de är slöare, skriver rapportförfattarna.

– Jag vill betona att vi rapportförfattare inte skyller på 80-talisterna. Det är några chefer som har sagt detta. Vi återger bara vad de säger, men när vi gör vår egen bedömning så skyller vi inte på dem, säger Erik Stenström.

Förutom kritik mot de anställda och deras ineffektivitet så konstaterar rapportförfattarna även att det finns vissa anställda på Migrationsverket som vägrar fatta avvisningsbeslut eftersom ”empatin går för långt och beslutsångesten blir dem övermäktig”. Detta trots ”brutal öppenhet” vid rekryteringen om att jobbet som handläggare kommer att innebära att man tvingas avvisa hela familjer under besvärliga förhållanden. Rapportförfattarna menar att detta problem har ökat och att det kan öka ytterligare eftersom många hittills nästan bara jobbat med positiva beslut.

– Verket har växtvärk. Det är svårt att ha väldigt många nyanställda och få äldre personer på en enhet. Det är ingen bra mix och just den situationen har vi haft i några år.

Borde kunna fördubbla effektiviteten

Antalet asylhandläggare på Migrationsverket tredubblats sedan år 2012, samtidigt som asylenheterna har tappat många erfarna medarbetare under de senaste åren.

Rapportförfattarna tror att effektiviteten mätt som beslut per årsarbetskraft borde kunna mer än fördubblas från 2015 års nivå. De föreslår flera åtgärder, bland annat bör handläggare avsätta mindre tid till att svara i telefon, det föreslås nya karriärtjänster, samt uppdaterade handböcker och utbildningar.

Vilka har reaktionerna på rapporten varit?

– Jag har fått mycket beröm. I de allra flesta fall håller folk med, men några har också varit kritiska. Vi pekar ut några enheter som särkilt dåliga och de har hört av sig vilket jag har förståelse för.

Regeringen gav i maj Migrationsverket i uppdrag att snabba upp asylprocesserna.