Därför var det inte nödvändigt att utrikesnämnden informerades innan undertecknandet.

Bildt frågades på torsdagen ut av riksdagens konstitutionsutskott (KU). Han har KU-anmälts av Vänsterpartiet för att den förra regeringen undertecknade värdlandsavtalet den 4 september 2014, mitt i en valrörelse och utan att informera de övriga partierna i utrikesnämnden.

Enligt grundlagen, regeringsformen, ska regeringen överlägga med utrikesnämnden i alla utrikesärenden ”av större vikt”.

– Det är ju inget utrikesärende av större vikt. Detta är en fråga av praktiskt taget ingen politisk betydelse utan stor praktisk betydelse, säger Bildt.

Natoövningar

Värdlandsavtalet syftar till att underlätta för Sverige att stå som värd för Natoövningar i fredstid, men också för att kunna ta emot hjälp i kris. Praktiska konsekvenser av avtalet är att Sverige måste göra en del ändringar i till exempel trafikskadelagen och tullagen.

– Avtalet möjliggör ingenting som inte är möjligt i dag, säger Bildt.

Bildt uppger att den förra regeringen varit mycket öppen när det gäller avtalet och informerade på olika pressträffar om det innan själva undertecknandet.

Han påpekar att Sverige skulle kunna ha noll eller tusen övningar med Nato de kommande tio åren utan att det har med avtalet att göra eftersom det krävs beslut om övningar i varje enskilt fall.

Politisk debatt

– Det ger inte Nato några rättigheter som Nato inte har idag. Det ger inte regeringen några fullmakter som den inte har i dag, säger Bildt.

Värdlandsavtalet har dock skapat en politisk debatt, bland annat på grund av oro för att Nato ska kunna föra in kärnvapen på svenskt territorium utan regeringens vetskap.

– Stolligheterna i debatten har varit närmast gränslösa, säger Bildt.

Han är kritisk till att denna KU-utfrågning hölls bakom stängda dörrar, när de normalt är öppna. Bildt tycker att det hade varit bra om de som är ”oroade eller felinformerade” hade kunnat följa med.

– Det var inte en stavelse av det jag sa som är i närheten av sekretesslagen, säger Bildt.