I grunden finns de årliga anslagen till försvaret. De motsvarar, enligt Natos sätt att räkna, nu två procent av BNP. Det är också Natos rekommenderade miniminivå.
Men försvarsminister Pål Jonsson (M) har redan pratat om 2,5 procent medan Centerpartiet har föreslagit tre procent. Polens president Andrzej Duda har krävt att alla Natoländer bör höja sina försvarsanslag till tre procent av BNP.
Just nu sitter Försvarsberedningen och diskuterar dessa frågor. Var beredningen landar är ännu oklart, men allt annat än att man enas om höjda anslag vore en sensation.
Från flera partier förs krav fram om mer resurser för att klara utbyggnaden av nya armébrigader och redan utlovade satsningar på luftförsvaret och marinen, exempelvis nya ytstridsfartyg och ubåtar.
Hur mycket en fortsatt upprustning kan komma att kosta vågar ingen svara på idag. Sannolikt rör det sig om tiotals miljarder kronor, utöver de redan beslutade tillskotten.
Flera behöver pengar
Men budgetutrymmet är begränsat och försvaret är inte den enda sektorn som vill ha mer pengar. Gängbrottsligheten sätter press på polis och andra rättsvårdande myndigheter medan sjukvården brottas med ekonomiska underskott. Samtidigt befinner sig Sverige i en lågkonjunktur, vilket innebär ökad ekonomisk osäkerhet om framtiden.
Försvarsmakten har dessutom växt kraftigt de senaste åren. Sedan 2020 har anslagsnivån fördubblats från 60 miljarder kronor om året till 120 miljarder kronor 2024.
Och behoven stannar inte vid det militära försvaret. Det civila försvaret är under återuppbyggnad. Skyddsrum ska rustas upp samtidigt som beredskapslager byggs upp av såväl livsmedel som läkemedel.
Natomedlemskapet innebär också krav på ny infrastruktur i Sverige. Det handlar om både nya vägar och järnvägar. Sverige blir ett viktigt uppmarschområde inom Nato och i händelse av krig längs Natos gräns i öst behöver Nato snabbt kunna forsla både materiel och personal genom Sverige, från Norge och västkusten till östkusten för vidare transport till Finland eller de baltiska länderna.
Sjukvården är ett problem
När det gäller sjukvården är behoven också stora. Sverige är ett av de utvecklade länder som har minst antal vårdplatser per invånare inom sjukvården. Också intensivvården är begränsad. Båda dessa faktorer skapade stora problem under pandemin för några år sedan.
Dessutom är sjukvården ofta överbelagd och det krävs inga djupare insikter för att inse att en sjukvård där överbeläggningar är det normala i fredstid, kan få stora problem i händelse av krig. Till detta kommer de mycket begränsade beredskapslagren av läkemedel.
Allt detta innebär stora kostnader under kommande år för att öka den militära försvarsförmågan, anpassningen till Nato och samhällets motståndskraft i stort i händelse av en krigssituation.
Hur detta ska finansieras lär det också bli politisk strid om. Regeringen anser att upprustningen och övriga tillskott kan klaras av inom den ordinarie budgeten. Socialdemokraterna däremot kräver en särskild beredskapsskatt för att finansiera delar av satsningarna. Hur mycket en sådan skatt skulle kunna dra in är dessutom oklart.
Skulle politikerna välja att slopa det s k överskottsmålet för de offentliga finanserna, något som nu diskuteras, frigörs kanske 20 miljarder kronor. Men frågan är hur långt det räcker.