Fredagsbön i moskén på Södermalm i Stockholm. Foto: TT

Nu inleds årets muslimska fastemånad

Uppdaterad
Publicerad

Vid solens uppgång i morgon måndag inleds fastemånaden ramadan – en av årets viktigaste muslimska högtider. Under de kommande veckorna ska troende muslimer avstå mat, dryck och sex under dygnets ljusa timmar.

– Under en del av dagen ska man avstå från det som är världsligt, säger Mahmoud Khalfi, imam i Stockholms moské och talesperson i religiösa frågor hos Islamiska förbundet.

– Det är en viktig plikt i religionen. Många lärda säger att man ägnar mer tid åt den andliga delen av sitt liv och att komma närmare Gud.

Fastemånaden ramadan är en av islams fem pelare och infaller den nionde månaden i den muslimska månkalendern. Varje år inträffar den elva dagar tidigare än föregående år.

Nytt för i år är att en muslimsk konferens i Istanbul i maj för första gången har enats om en gemensam kalender för när ramadan ska firas. Tidigare har olika tolkningar av koranen lett till att fastemånaden och det avslutande firandet har infallit på olika datum på olika platser.

Mahmoud Khalfi deltog på konferensen.

– Det här har varit en diskussion i den muslimska världen i femtio år, när ramadan börjar och slutar. Men nu har man kommit överens, säger han.

Vid solnedgången den 5 juli bryts fastan för att följas av den flera dagar långa festen id al-fitr.

Problem med midnattssol

Men i delar av Sverige går solen aldrig ner vid den här tiden på året. Det ställer till det för fastande muslimer, som ska förhålla sig till solens upp- och nedgång.

Förra året åkte Mahmoud Khalfi tillsammans med flera imamer från Sveriges imamråd och Europeiska rådet för fatwa och forskning till Kiruna, för att på plats studera hur problemet ska hanteras. Men en slutlig lösning kan komma att dröja flera år.

Tills dess är rekommendationen att muslimer i områden med midnattssol ska utgå från det dygn då det senast gick att urskilja dag och natt.

– Det är problematiskt. Men det innebär att man ska bryta fastan vid den tid som har fastställts, även om solen inte har gått ner, säger Mahmoud Khalfi.

Fakta: Ramadan och id al-fitr

Den islamiska högtidsfesten id al-fitr firas när fastemånaden ramadan är slut och börjar när de första tecknen på nymåne syns.

Högtiden firas i tre dagar och är något av islams ”julafton”. Familjer och vänner samlas, ger varandra gåvor och äter tillsammans på dagtid för första gången på en månad.

Högtiden firas också med särskilda mässor både utomhus och i moskéer, och med processioner på gatorna.

Id betyder ”festlighet” på arabiska och fitr betyder ”att bryta fastan”.

En vanlig hälsning under högtiden är ”Id Mubarak” (Välsignad id).

Källor: BBC, Reuters

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.