År 2016 konstaterades 106 fall av dödligt våld i Sverige. Det var 6 fall färre än föregående år, då 112 inrapporterades. I närmare en tredjedel (28 procent) av de konstaterade fallen av dödligt våld 2016 användes skjutvapen, vilket är en lägre andel än 2015 (29 procent) konstaterar Brå i det nya tillägget.

Men minskningen jämfört med 2015 är väldigt liten och skjutningarna ligger på en fortsatt hög nivå sett över tid.

– Det blir totalt en procentenhet lägre än förra året. Ser man till de senaste fem åren så ligger andelen fall där skjutvapen använts på 29 procent, vilket är högre än vad det var tidigare. Det har lagt sig på en nivå kring 28-29 procent, sedan 2012.

Brå släppte i februari en rapport över brottsutvecklingen, men i den saknades statistiken för 2016.

Tidigare statistik visar att det dödliga våldet minskat under 2000-talet, även om det var som högst 2015 med 112 fall. 2014 var det år då det inträffade flest fall av dödligt våld där skjutvapen användes.

Män skjuts i större utsträckning

Under 2016 har polisen larmat om en ökning av gängrelaterade dödsskjutningar, främst knutna till storstadsregionerna. Brås utredare Jonas Öberg bekräftar bilden.

– Det har skett en förskjutning mot det vi kallar kriminella konflikter. Det är tydligt om man ser till utvecklingen för dödligt våld med skjutvapen inblandat, riktat mot män kontra kvinnor. Nivån idag är samma som vid slutet av 90-talet, men delar man upp det mellan könen ser man en ökning av dödskjutningar riktade mot män.

I stora drag dör kvinnor av legala licensvapen inom ramen för relationsvåld, medan män dör av illegala enhandsvapen, vilket utgör ytterligare en indikator för det gängrelaterade våldets verkningar.

Läs mer: Rekordmånga ouppklarade mord i Sverige

Färre personer misstänks för brott

Den färska statistiken visar också att färre personer misstänkts för brott än under 2015. År 2016 misstänktes 173,000 personer för brott, vilket innebär en minskning med 2.150 personer eller 1 procent jämfört med 2015. Sett över en tioårsperiod (2007–2016) har antalet personer misstänkta för brott ökat med 2.460 personer eller 1 procent.

– Det kan finns olika faktorer som spelar in, dels är det hur många brott som anmäls, men också i vilken utsträckning man kan knyta en person till brotten, säger Roger Karlsson, statistiker vid Brå.

Samtidigt visar statistiken att andelen unga misstänkta personer ökat något under det senaste året – motsvarande 1 procentenhet – jämfört med 2015, men har under en tioårsperiod minskat med 4 procentenheter.

Färre brott lagförs

Under 2016 minskade andelen brotts­misstankar som ledde till lagföringsbeslut, med hela 14 procent jämfört med 2015. Sett i ett tioårsperspektiv (2007–2016) har antalet brottsmisstankar som resulterat i ett lagföringsbeslut minskat med 6 procent.

Ser man till brottskategori har andelen brott mot person – här ryms bland annat sexualbrott, hot och misshandel – som lett till lagföringsbeslut minskat med tre procentenheter under 2016 jämfört med 2015. Färre fall av den här brottstypen har alltså lett till fällande dom.

I motsatts har andelen narkotikabrott som lagförts ökat med en procent.

– Det finns ett annat bevisläge för de typerna av kontrollbrott, säger Roger Karlsson.

SVT Nyheter har tidigare rapporterat om att polisen fått kritik för att fokusera på droganvändare istället för att försöka gripa langare och individer högre upp i kedjan.

Läs mer: Brå: Otryggheten i Sverige ökar