Det var en lunta på nära 600 sidor som i förmiddags överlämnades till justitieminister Morgan Johansson. Sexualbrottskommitténs utredning har föregåtts av många debatter om hur samtycke ska värderas i sexualbrott. Ett av de tydligaste budskapen i utredningen är att samtyckeslagen ska bli tydligare.   

– Frivilligheten måste visas antingen verbalt eller med sitt kroppsspråk. Den utsatte måste inte säga nej. Passivitet kan inte anses vara frivilligt deltagande. Man måste också kunna ändra sig, även om man har sagt ja, säger kommitténs ordförande Mari Heidenborg.  

Heidenborg anser också att lagen bör ses över eftersom det enligt henne förekommit fall där offret befunnit sig i en utsatt situation, trots att inget våld eller tvång förekommit.   

–  Vi vill att lagen tydligt ska uttrycka vad som är okej sex. En lag som bygger på aktsamhet, ömhet och frivillighet speglar bättre synen på hur sexuell samvaro bör vara i ett modernt och jämställt samhälle, säger Heidenborg.  

Hårda debatter

Flera gånger under senare år har friande våldtäktsdomar fungerat som tändande gnistor för intensiva debatter. I januari 2014 demonstrerade flera tusen personer i Stockholm för krav på så kallat samtycke i sexualbrottslagstiftningen.

Hösten samma år tillsattes en parlamentarisk sexualbrottskommitté med uppdraget att se över nuvarande lag.  

Juristen Baharak Vasiri, som gästade SVT Nyheters studio i samband med att utredningen presenterades är dock kluven till samtyckesbegreppet. Hon menar att detta kan leda till intima och kränkande frågor till målsäganden när eller om domstolen ska ta hänsyn till samtycket, eftersom man riskerar att lägga för stor vikt vid hur brottsoffret agerat och klätt sig vid tillfället.  

– Det kommer att vara jobbigt för målsäganden att sitta i en rättssal och det här öppnar för mer kränkande frågor än idag, säger Vasiri.  

Kommittén föreslar dock att domstolarna ska lägga mindre vikt vid det man kallar ”ovidkommande frågor” 

”Felaktig bild idag”

Våldtäktsbegreppet ska ersättas med begreppet sexuellt övergrepp. Enligt kommittén kan dagens begrepp leda till att brottsoffer inte anmäler och förövare anser att inget brott har begåtts. Andra begrepp ska också ändras. Sexuellt tvång ska kallas sexuell kränkning, våldtäkt mot barn ersätts med sexuellt övergrepp mot barn. Det nuvarande brottet sexuellt övergrepp mot barn ska benämnas sexuell kränkning av barn.    

– Dagens begrepp ger en felaktig bild. En liten del av de sexuella övergrepp som begås har inslag av våld, säger kommitténs ordförande, justitierådet Mari Heidenborg.  

Redan innan utredningen presenterades hade en del av förslagen läckt ut. Förutom samtyckeskravet och våldtäktsbegreppet var det känt att utredningen föreslår att man inte gör skillnad på sexuella övergrepp som begås när gärningsmannen och brottsoffret befinner sig på samma ställe och övergrepp som begås utan att gärningsmannen har fysisk kontakt med offret.  

Kommittén har bestått av tolv ledamöter från samtliga riksdagspartier och åtta experter. Justitieminister Morgan Johansson (S) säger att han välkomnar förslagen.   

– Det kommer att innebära att rätten till den sexuella integriteten förstärks. Sedan ska  förslaget ut på remiss, men som huvuddrag tycker jag att det ser bra ut, säger Johansson.   

Varför behövs ett frivillighetsbegrepp?   

– Vi har haft en lång diskussion om var gränsen för vad man får göra och inte. Som utgångspunkt hittills i lagstiftningen står det att man måste utföra någon form av hot eller våld för att man ska kunna dömas. Det har ofta varit svårt att visa på det. Nu vill man vända på perspektivet och säga att det som inte är frivilligt är ett övergrepp och det tycker jag är ett uttryck för ett modernare syn för sexualitet och jämställdhet, säger Johansson.   

En av dem som följt debatten är Emma Moderato, styrelseledamot i föreningen Fatta, som arbetar  mot sexuellt våld och för samtycke . Hon välkomnar förtydligandet när det gäller frivilligheten vid sex.   

– Det kommer att ge en lag som har bättre skydd för självbestämmandet, säger Moderato.  

När det gäller så kallade virtuella våldtäkter vill man förtydliga i texten att övergreppen kan vara straffbara även när gärningsmannen inte själv utför övergreppen. I straffskalan införs rubriceringen ”synnerligen grovt brott”. På så sätt kan man också få till en straffskärpning för de allra grövsta brotten. För de brotten föreslås straffet bli fängelse i högst tio år.Kommittén vill också skärpa synen på sexualbrott mot barn.

Ytterligare ett förslag gäller de grova brotten där man föreslår att en person som varit grovt oaktsam ska kunna dömas. 

– Det här innebär en utökad kriminalisering, säger Heidenborg som tror att förslaget kan leda till en viss ökning av antalet fällande domar. 

Oaktsamhetsbrotten ska dock ses som mindre klandervärda jämfört med uppsåtsbrotten, där förövaren vet om att vederbörande bryter mot lagen.

Bättre stöd

Känt sedan tidigare är att det är viktigt för utredningarna att den utsatte tidigt får ett målsägarbiträde. Kommittén föreslår därför en striktare skrivning om när ett målsägarbiträde ska komma in i processen. Man vill också ställa större krav på lämpligheten liksom att det ska bli svårare att byta målsägarbiträde under processen.  Syftet är att förslagen ska ge bättre stöd till målsäganden i en sexbrottsprocess. 

– När vi pratat med brottsoffer är det alltför vanligt att olika personer dyker upp vid olika tillfällen, säger Heidenborg.  

Utredningen föreslår också att polisen ska utveckla sina metoder för att utreda sexualbrott. De största problemen finns inom polisen, enligt Heidenborg. Polismyndigheten har redan identifierat problemen, men Heidenborg säger att brottet inte får de resurser som krävs och att de därför prioriteras ner. 

– Det handlar om ledning, styrning, resurstilldelning och attityder, säger Heidenborg.