Basil Hendi går på Liljevalch Internationella Läroverk i Södertälje och vill läsa ekonomi efter studenten. Han gillar att det är mer matematik på högskoleprovet.

– För min del är det bättre för jag är bra på det logiska. Det är lite mer 2000-tal. Det är lite mer press på att man ska kunna räkna ut saker nu, du vet, säger han.

Sara Kasser, som vill bli tandhygienist, är mer kluven.

– Jag kanske inte har så jättesvårt för matte, men de frågorna som kommer på högskoleprovet är ju jättesvåra, så det blir svårare för mig, säger hon.

En djupare studie ska göras

Till helgens prov har över 51.000 anmält sig. Det är åtta procent fler än förra hösten, då det nya högskoleprovet gavs för första gången. Då blev det fler frågor, fler delprov och framförallt mer matematik på provet. Tanken är förändringarna bättre ska mäta vilka som klarar högskolan. Hittills har förändringarna visat sig gynna två grupper.

-Det man kan se är en tendens till att yngre i någon mån gynnas på grund av en närmre koppling till skolmatematiken. Man kan också se att män gynnas mer än vad vi förväntat oss, säger Annika Pontén, chef för analysavdelningen på Högskoleverket.

Ända sedan högskoleprovet infördes 1977 har män lyckats bättre, främst på de kvantitativa delarna. Men med de nya delproven, som ligger närmare skolans matematik, förväntades kvinnor gynnas, eftersom de har bättre betyg i ämnet.

Men så blev det inte. Istället ökade skillnaden från 6,1 till 9,4 poäng i snitt. Vad det beror på vet inte Högskoleverket.

-Nu kommer vi att gå på djupet med det här och Umeå universitet kommer att titta närmare på vilka det är som tar provet. Vi kommer att titta på vad det är för några, vad de har för betyg med sig, så vi vet mer om provtagarna och därmed kan förklara resultaten, säger Annika Pontén.

Finns det anledning att se över den typ av frågor som ställs på provet?

– Det är ju viktigt att ingen missgynnas otillbörligt av högskoleprovet och hur det är konstruerat. Men samtidigt handlar det om förmågan att ta till sig högre studier.

”Om männen kan lyckas kan vi också lyckas”

På Liljevalch Internationella Läroverk i Södertälje förvånar det inte eleverna att män lyckas bättre.

– De som jag känner är män som fått bättre resultat, säger Sara Kasser.

Tamara Kheiry, som vill bli apotekare, håller med.

– Män tänker snabbt och kvickt medan kvinnor tänker efter, och just högskoleprovet, på mattedelen, måste man vara snabbtänkt för att hinna gå igenom alla frågor och svara rätt, säger hon.

Men samtidigt ser hon ingen anledning att ändra provet.

– Vi tjejer borde kämpa mer och inte bara för att männen är bra ge upp, utan fortsätta och kämpa för att ändra våra resultat. Om männen kan lyckas kan vi också lyckas, säger hon.