Den krisande tidningsbranschen ser betalväggarna som en räddning, forskarna ser dem som ett demokratiproblem.
Agenda har besökt Gefle Dagblad, där man nu vågar tro på framtiden igen. Efter att i flera år ha tappat läsare och intäkter flyttar tidningen – med ökande prenumerationssiffror i ryggen -snart till nya moderna lokaler. Men det handlar inte längre om papperstidningar utan om digitala abonnemang.
– Journalistik är på ett sätt en lyxvara, för det kostar väldigt mycket att bedriva bra journalistik. För landsortspressen är det otroligt viktigt att vi kan ta betalt digitalt. Det är en förutsättning för vår fortsatta överlevnad, säger Anna Gullberg, chefredaktör på Gefle Dagblad.
Digitaliseringen en orsak till flytt
Hon berättar att tidningens flytt från de lokaler där den funnits sedan 1895 delvis hänger ihop med digitaliseringen:
– Vi jobbar på ett helt nytt sätt nu. Vi jobbar mer tillsammans i nätverk, vi behöver sitta närmare varandra, inte stänga in oss i små kontor.
2.000 digitala prenumeranter
Precis som de flesta andra landsortstidningar har Gefle dagblad stadigt tappat sina papperstidningsprenumeranter. Förra året försvann cirka 2.000. Men nu ser man en ljusning. Bara sedan i höstas, då man började ta betalt för sina nätartiklar, har man i stället fått in 2.000 digitala prenumeranter.
– Konsumenter ser att man behöver betala för värdefulla digitala tjänster. Man är van att betala för Netflix, för Spotify, och man börjar också få en vana att betala för nyheter. Under den här tiden har det skett fantastiska saker med människors lust att börja betala för den digitala journalistiken, säger Anna Gullberg.
Hoppas på trendbrott
Efter flera år av nedskärningar hoppas många mediehus nu på ett trendbrott, att betalningsviljan för att läsa nyheter på nätet kommer att öka. Under 2017 tror branschtidningen Medievärlden att 70 procent av tidningarna kommer att ha låst in sitt material bakom betalväggar.
Men samtidigt tonar forskare ner förväntningarna.
Experten: Kan inte kompensera helt
– Man får in många människor, man får människor att få in en vana att läsa digitalt. Man konverterar dem som läser papper till att börja läsa digitalt. Och ett gäng av dem kommer naturligtvis att stanna. Men man kommer ändå inte att kompensera för allt det tappet som har varit. Det tror jag inte att någon i branschen kommer att göra, säger Ingela Wadbring, docent i medievetenskap.
Men hur ser framtidens nyhetskonsumenter på utvecklingen, de som vuxit upp med att allt på nätet är gratis?
Eleverna på Borgarskolans medieprogram i Gävle sätter fingret på något som oroar forskarna. Att de som inte vill eller kan betala för journalistik i framtiden blir hänvisade till ryktesspridning och påhittade nyheter.
Studenten: Kan få vinklad information
– Jag är mest inne på twitter. Och då kan man få upp att någon politiker har sagt något konstigt eller att någon filmstjärna har dött eller sådana grejer. Problemet är att om man vill kan man bara få information som är vinklad till ens egna åsikter. Om man är på twitter kan man bara följa sådana som säger det man själv vill höra, säger Jacob Winges, en av eleverna.
De som inte vill eller kan betala för journalistik i framtiden riskerar att bli hänvisade till ryktesspridning och påhittade nyheter.
Befarar större klassklyftor
– Det finns en risk att det proportionellt sett blir mer av både falska nyheter och nyheter med en väldigt specifik agenda, som får ett större utrymme i det som inte ligger bakom betalvägg. Vilket riskerar leda till att vi får större klassklyftor när det gäller vilka som är informerade och vilka som inte är det, säger Ingela Wadbring.
Se Fredrik Skillemars reportage om tidningars betalväggar i Agenda söndag 2 april kl 21.15 i SVT2 och SVT Play.