Partierna kom 2015 överens om en försvarsuppgörelse. Efter två månaders förhandlingar har samma grupp partier kommit överens om anslagen till försvaret de kommande åren.
500 miljoner i år
Försvarsmakten får ytterligare 500 miljoner kronor under 2017 för att ge effekter på kort sikt, så att Sverige kan öka sin försvarsförmåga. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) berättar att det beror på saker som skett sedan försvarsuppgörelsen 2015.
– Utöver försvarsbeslutet som togs 2015 har det skett olika saker. Redan innan reaktiverades krigsförbandsövningarna. Nu har vi reaktiverat värnplikten. 900 miljoner kronor har avsatts för att klara Archer (ett artillerisystem, reds. anm), 24 pjäser. Hälften finns i förbandsreserven och hälften till eventuell export. Ett kustrobotsystem har aktiverats och stridsgruppen på Gotland har tidigarelagts, säger han.
Ska få effekt direkt
Pengarna kommer att ha effekt för 2017, fortsätter Hultqvist, och säger att de kommer ”ha bäring på olika delar kommande år 2018 och därefter”.
Försvarsmakten saknar drygt 6,5 miljarder fram till 2020 och måste nu göra besparingar under de kommande fyra åren om inte de extra pengarna skjuts till, berättade ÖB Micael Bydén när Försvarsmakten lämnade in sitt budgetunderlag till regeringen.
Men de här 500 miljonerna som försvarsministern presenterade i dag ska inte kopplas till ÖB:s budgetunderlag.
– Inget i den här satsningen ska kopplas till budgeten 2018 som försvaret presenterade tidigare. Det kommer att hanteras i särskilda diskussioner mellan partierna, säger Hultqvist (S).
Ökning med 10,2 miljarder
I försvarsuppgörelsen, som slöts 2015 mellan regeringskoalitionen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna beslöts att anslagen skulle öka med sammanlagt 10,2 miljarder kronor till och med 2020.
Liberalerna valde dock att hoppa av uppgörelsen eftersom man ansåg att summorna var för små. Partiet, som förespråkar ett svenskt natomedlemskap ville se ytterligare tillskott till försvaret.
Nya bud
Sedan uppgörelsen 2015 har flera partier kommit med nya bud och signalerat att de vill se högre anslag till försvaret. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna har flaggat för mer pengar under det gällande försvarsbeslutet. Vänsterpartiet har sagt att det behövs en samlad översyn av försvarets behov.
SD kritiska
Mikael Jansson, Sverigedemokraternas försvarspolitiske talesperson, är kritisk även till dagens överenskommelse.
– Jag är ganska överraskad av att det är så tunt. Jag hade förväntat mig en mer långsiktig linje, att man skulle kommit överens om en långsiktig planering för upprustning. I andra länder i norra Europa har man aviserat ganska tydligt hur man ska upprusta, och ganska snabbt, säger han.
– 500 miljoner är bara en putsning av siffrorna, säger Mikael Jansson.
Han menar att Sveriges försvarsbudget skulle behöva ligga på 2 procent av BNP på en långsiktig nivå, men helst på 2,5 procent av BNP.
Sveriges försvarsbudget utgör idag 1,1 procent av BNP. Senast försvarsbudgeten låg på en sådan hög nivå som SD förespråkar var 1990/91.
Detta ska pengarna gå till
Försvarsminister Peter Hultqvist radade upp områden där de 500 miljonerna ska användas under året. Pengarna ska både användas inom totalförsvaret och det militära försvaret. Han gick inte in på de exakta summorna på grund av försvarssekretess.
- Kommunerna, landstingen och länsstyrelserna får ökade resurser för att intensifiera planeringen för höjd beredskap och ytterst krig inom ramen av en sammantagen totalförsvarsplanering från och med 2017. 75 miljoner kronor läggs på det.
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får mer resurser för att stärka arbetet med informationsoperationer och cybersäkerhet från 2017.
- Ökad beredskap och tillgänglighet för Försvarsmakten från 2017. Det handlar om it-åtgärder, beredskapskontroller och utökad incidentberedskap.
- Redan nu startar arbetet med att förbättra luftvärnsförmågan för stridsgruppen på Gotland, från och med 2018. Hultqvist uppgav att luftvärnskanonvagnar ska placeras på Gotland.
- Ökade resurser för att stärka motståndskraften mot cyberangrepp, från och med 2017.
- Utökade ambitioner i Försvarsmaktens övningsverksamhet 2017. Det betyder inte att man ökar antalet övningar men man öppnar för att öva med fler personal i de övningar som redan planerats.
- Ökad fordonsanskaffning för hemvärnet 2017.
- Ökad fordonsanskaffning för att möjliggöra spridningen av flygstridskrafter 2017.
- Ökad anskaffning av reservdelar och ökat matrielunderhåll under 2017.