EU-nämndens ordförande Carl Schlyter och partiets utrikespolitiske talesperson Valter Mutt har blivit allt tydligare i sin kritik mot partiets och regeringens linje i flera politiska frågor, som är viktiga och kontroversiella för Miljöpartiet. Partiledningen anser nu att måttet är rågat och att de bådas agerande är oförenligt med de poster de innehar.
MP känt för högt i tak
Beslutet om att avsätta dem kommer att vålla en betydande diskussion i partiet. Miljöpartiet har alltid var känt för att vara ett parti med högt i tak. Debatterna på kongresserna har ofta varit frejdiga, åsikterna många, också från personer i ledande befattning. Detta har uppfattats som något positivt och setts som ett uttryck för att partiet inte är som andra partier.
Men övergången från opposition till regering har frestat på, inte minst på grund av de många besvärliga kompromisser partiet har accepterat i koalitionsregeringgen med Socialdemokraterna.
Interna kritiker kan vara nog så besvärliga när ett parti är i opposition, i regeringsställning är den politiska insatsen betydligt högre. Det man fattar beslut om ska ju genomföras.
Interna kritiken allt högre
Betydelsen av att hålla en enig riksdagsgrupp ökar också när ett parti har regeringsmakten. Ingångna uppgörelser måste hållas för att ett parti ska betraktas som en pålitlig förhandlingspartner. De ledamöter partiet har i riksdagen är det underlag partiet kan erbjuda i en förhandling.
I Miljöpartiet har den interna kritiken blivit allt högre i takt med antalet kontroversiella kompromisser. Flyktinguppgörelsen i regeringen, värdlandsavtalet med Nato och Vattenfalls planer på att sälja sin tyska kolkraft har som en kniv trängt in i partiets själ.
Flera av partiets tunga företrädare i riksdagen har fronderat öppet mot partilinjen. Tydligast blev detta ifrågan om värdlandsavtalet där partiets försvarspolitiska talesperson Jakop Dalunde försvarade partilinjen, medan den utrikespolitiske talespersonen Valter Mutt argumenterade kraftfullt mot partilinjen.
Debattartikel fick bägaren att rinna över
Det som sannolikt fick bägaren att rinna över för partiledningen var när Valter Mutt och Carl Schlyter tillsammans med ytterligare två riksdagsledamöter i en debattartikel argumenterade för att riksdagen borde stoppa regeringens förslag till värdlandsavtal med Nato. Det är förstås mycket anmärkningsvärt att två så tunga företrädare för partiet försöker sänka regeringens politik.
När det gäller den tyska kolkraften är Carl Schlyters hållning lika kompromisslös. Han ser den som en kabinettsfråga för Miljöpartiet i regeringen, att MP bör lämna regeringen i protest om Vattenfall får tillstånd att sälja den tyska brunkolsverksamheten. Partiledningen gör en helt annan bedömning och vill inte lämna regeringen.
Påverkar bilden av MP som öppet
Redan i samband med Miljöpartiets kongress i maj fördes diskussioner inom partiledningen om att frånta dessa personer sina tunga uppdrag i riksdagen på grund av deras agerande. En talesperson ska ju stå för partiets politiska linje, inte sin egen privata linje, var argumentet.
Nu väljer partiledningen att med hårda nypor genomföra sin utrensning. Schlyter och Mutt behåller visserligen sina riksdagsplatser, men blir av med de tunga uppdragen.
Partiledningens resoluta agerande påverkar starkt bilden av partiet som ett öppet och tillåtande parti. Å andra sidan handlar regerande om att göra upp och driva igenom politiska beslut. Genom att statuera tydliga exempel visar partiledningen att den är beredd att slå till hårt mot dem som går emot partilinjen.