• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Foto: Petra Holgersson.

Plastbitar vanligaste skräpet i Östersjön

Uppdaterad
Publicerad

Fyra femtedelar av skräpet i havet kommer från land och det vanligaste skräpet är plast. Det framgår av stiftelsen ”Håll Sverige Rents” årliga skräprapport. – Det här är det enklaste miljöproblemet vi kan påverka till det bättre, det är bara att låta bli att kasta, säger vd Johanna Ragnartz.

Det flyter runt, sjunker till botten och hamnar i fiskars och fåglars magar. Plast och engångsförpackningar som aldrig försvinner helt.

– Det som upprör mest är att det är så onödigt, det är ju bara att låta bli och slänga det på rätt ställe stället, säger Johanna Ragnartz, vd på Stiftelsen ”Håll Sverige Rent”.

Skräpet kommer från land

Stiftelsens årliga skräprapport visar att det, föga förvånande, är vi som är bovarna. Fyra femtedelar av skräpet i havet kommer från land. Det kan vara nåt vi tappar eller slänger som sen fångas av vinden och förs ut till havs. Ofta kommer skräpet från gästhamnar som är riktiga skräpmagneter.

– Det är en plats där man samlas och då blir det skräp. Mycket burkar och sånt man sitter och har det trevligt och slänger överbord. Jag tror det är obetänksamhet, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.

Bohuskusten värst i Europa

Annat skräp som tamponger, kondomer och tablettkartor hamnar i havet via avlopp. Och värst drabbat i Sverige är Bohuskusten som är ett av de värst drabbade områdena i hela Europa.

– Det dras längst strömmarna och det kommer ifrån haven, det kommer söderifrån och västerifrån och kommer längst Bohuskusten.

Ingen äger frågan

Där är också problemet att ingen äger frågan, skräpet kommer någon annanstans ifrån och då blir det oklart vem som ska betala för att göra rent.

– Det är samma problematik överallt. Det är framförallt konsumtionsförpackningar. Folk bara lämnar skräpet på kajerna och sen blåser det ner i vattnet.

Hamnar i vår mat

Vad är då problemet med att det hamnar plats i havet? Platsen bryts ner i mindre och mindre bitar, det försvinner inte utan bryts ned till mindre och mindre bitar. Mikroplaster äts av havslevande djur som fåglar och fiskar som kan dö vilket innebär problem för ekosystemet.

– Och plasten hamnar ju tillslut i våra konsumtionsled som i vår sushi. Vi vet fortfarande inte hur konsekvenserna är av vår nedskräpning, säger Ragnartz

Två miljarder om året

Nedskräpningen har ökat de senaste åren och enligt rapporten kostar nedskräpningen runt två miljarder kronor och innebär olika miljöproblem

– Det här är det enklaste miljöproblemet vi kan påverka till det bättre, det är bara att låta bli att kasta.

Vad kan vi göra?

– Var medveten, släng skräpet där det hör hemma. Använd inte mer material än du behöver. Du kanske inte behöver en egen påse för apelsinerna de ska ju skalas, säger Ragnartz.

Plast ett gissel för sjöfågel

Till havs, där plasten dominerar bland skräpet, drabbas djuren hårt.

Av stormfågeln i Nordsjön hade 95 procent av de undersökta fåglarna plastskräp i sina magar.

55 procent av stormfåglarna i Skagerrack hade plast i magarna.

Även många andra djur har fått i sig plast:

11 procent av undersökta sälar hade plast i sina magar.

48 olika arter av val (56 procent) har påträffats med marint skräp i sina magar. Det gäller både tandvalar och bardvalar.

I sill, vitling, kolja och torsk, alla vanliga matfiskar i Nordsjön, påträffas plastskräp som fiskarna misstagit för mat.

83 procent av trålfångade havskräftor i Skottland hade fått i sig plast.

Vanliga blåmusslor tar upp mikroplast i sitt cirkulationssystem.

Källa: Håll Sverige Rent/TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.