– Man kan befinna sig i ett livsfarligt läge och då behöver det inte vara konstigt att dra sitt tjänstevapen. Men man kan i generella termer inte uttala sig om rätt eller fel. Den ena situationen är aldrig den andra lik, säger Janne Fredriksson, gruppchef på utbildningsenheten på Polishögskolan.

Så när får svensk polis dra sitt tjänstevapen?

– Först och främst är det polismannen själv som gör den bedömningen. Man höjer beredskapen, drar vapnet från hölstret och har det i handen, säger Janne Fredriksson.

Och om man dragit sitt vapen, måste man då också vara beredd att använda det?

– Ja, så kan man säga. Det är en förberedelse för en situation där man kan förvänta sig att vapenanvändning kan bli en lösning.

Janne Fredriksson vill inte uttala sig specifikt om videon som visar en polisman som drog sitt vapen.

Hur och när den svenska polisen får använda sina vapen är reglerat i en kungörelse från Rikspolisstyrelsen, senast reviderad i mars 2012. Där kan man bland annat läsa:

En polis får sikta med skjutvapnet mot någon eller något i syfte att betvinga denne först när det finns förutsättningar för verkanseld eller varningsskott eller det finns skäl att anta att sådana förutsättningar kan komma att uppstå i situationen.

Samt:

Med hänsyn till risken för vådaskott får avtryckarfingret läggas an mot avtryckaren och hanen på pistolen hållas spänd först när skottlossning bedöms vara omedelbart förestående.

Ingen elpistol i sikte

Sedan 2012 får den svenska polisen bära sitt tjänstevapen laddat, alltså med ett skott i loppet. Förutom pistolen, en Sig Sauer 9mm, bär polisen även en teleskopbatong, pepparsprej (OC-sprej) samt handfängsel.

Någon typ av elpistol har man dock inte och så sent som i förra veckan, efter att en 69-årig man skjutits ihjäl i Husby, krävde Polisförbundet att svensk polis ska utrustas med elpistoler.

Rikspolisstyrelsen utredde saken 2007 och då blev svaret nej. I dagsläget ser man inte heller någon anledning att ompröva beslutet.

Små skillnader i utbildningen

På Polishögskolan utbildas blivande poliser i hur vapnet fungerar rent tekniskt, i prickskytte samt om juridiken som styr när man får och inte får skjuta. Dessutom tränar man med vapen i situationsanpassade övningar plus i skjutsimulator.

Är det någon skillnad på vapenutbildningen i dag jämfört med för 20 år sedan?

– I grunden inte. Det handlar om vissa tekniska förändringar, om ett förändrat hölster och liknande. Den enskilt största förändringen är valmöjligheten att bära vapnet laddat, säger Janne Fredriksson.

Den svenska polisen avlossar sina vapen vid cirka 30 tillfällen per år, men siffran varierar från år till år. Sedan 1995 har sammanlagt 17 personer skjutits ihjäl av polisen.