Frågan om läkarnas jouravtal har varit uppe vid olika tillfällen, men också beskrivits som känslig.
SVT Nyheter ville veta hur några av Sveriges ledande landstingspolitiker ser på frågan, och skickade därför en enkät till de 20 landstingspolitiker som sitter i den så kallade sjukvårdsdelegationen hos intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting, som även är den part som förhandlar med läkarförbundet om det centrala avtalet.
SKL samordnar just nu landstingens arbete för att begränsa inhyrningen av vårdpersonal, och i sjukvårdsdelegationen sitter en rad landstings/regionråd från hela landet.
Tjänstemän skriver ”samlat svar”
Endast ett fåtal politiker väljer att själva svara på frågorna. Och mindre än ett dygn efter utskicket får vi ett ”samlat svar” från delegationen, i vilket det argumenteras emot att SKL ska agera i frågan. Däremot besvaras inte den den grundläggande frågan om läkarnas villkor utgör ett problem. (Läs frågorna och svaret nedan.)
Avsändare är ordföranden Dag Larsson (S) och vice ordföranden Mats Eriksson (M). Och när SVT Nyheter kontaktar några av delegationens ledamöter visar det sig också att inte alla ledamöter fått ta ställning till det ”samlade svaret” innan det skickats. Dag Larsson (S) berättar att det är tjänstemän på SKL som författat svaret på hans initiativ.
Bad tjänstemän ta fram underlag
Varför låter ni tjänstemän svara på en fråga som handlar om politisk vilja och som riktar sig specifikt till politiker?
– Därför att det här också rör frågor som handlar om vårt centrala kollektivavtal. Då bad jag tjänstemän att ta fram ett underlag som vi sedan skickade ut till delegationen. Sedan är det fritt fram för enskilda politiker att tycka det är bra eller dåligt, eller ha andra synpunkter. De är ganska talföra.
Hur tror du det påverkar incitamentet att svara individuellt när ni skickar ut ett samlat svar?
– Jag fick ett antal telefonsamtal från ledamöter som undrade vad det var för enkät och om jag hade några idéer om hur vi skulle kunna hantera det här.
Tog åtta minuter
SVT Nyheter har begärt ut mejl till och från Dag Larsson (S) som berör enkäten. Utifrån dem kan vi konstatera att det inte tar lång tid från det att SVT skickar enkäten tills dess att Dag Larsson (S) mejlar SKL-tjänstemannen Hans Karlsson och ber honom ta fram ett gemensamt svar.
Men det går ju åtta minuter från att vi skickar ut enkäten till att du mejlar Hans Karlsson och ber honom ta fram ett underlag?
– Och innan dess hade jag fått ett antal telefonsamtal från ledamöter i delegationen som undrade om det fanns någon gemensam hållning kring den här typen av frågor. Jag tycker det är viktigt att vi försöker agera samfällt när det gäller frågor som rör kollektivavtal.
Hemliga mejl
SVT Nyheter har begärt ut mejlkonversationer från både delegationens ordförande Dag Larsson (S), landstingsråd i Stockholm, och vice ordföranden Mats Eriksson (M), regionråd i Halland. Dag Larssons mejl har lämnats ut medan Region Halland avslår SVT:s begäran med hänvisning till att Mats Erikssons kommunikation om enkäten inte skulle ha med hans politiska uppdrag att göra.
”Inga av de mail som begärts ut gäller ärende eller fråga inom regionstyrelsens verksamhet. Begärda e-postmeddelanden utgör därför inte allmän handling” heter det.
SVT Nyheter har skickat ut en påminnelse med en förtydligad fråga till sjukvårdsdelegationens politiker, varpå sju av dem meddelat att de ställer sig bakom det ”samlade svaret”. Vi har också fått flera individuella svar, men de flesta undviker att svara rakt ja eller nej på frågan om läkarnas joursystem utgör ett problem.
LÄS MER: ”Joursystemet bidrar till beroendet”
Här är svaret på SVT:s enkät
”Här följer SKLs Sjukvårdsdelegations samlade svar på er enkät:
Med vänlig hälsning
Dag Larsson (S), ordf och Mats Eriksson (M), vice ordf
gm
Hans Karlsson
1. Tycker du att nuvarande regler för läkares jour och beredskap, som leder till stora uttag av kompledighet, är ett problem?
Svar (ja/nej): Frågan om uttag av kompledighet regleras inte i centrala avtal, utan hanteras lokalt hos respektive arbetsgivare (vanligen mellan ansvarig chef och medarbetare).
Varför/varför inte: Jour och beredskap är en tjänstgöring som utförs utöver ordinarie arbetstid. Aktivt arbete under jour och beredskap är därmed övertidsarbete och kompenseras som sådant. Kompensationen kan tas ut i ledighet eller kontant. Det finns inga regler i centrala jour- och beredskapsbestämmelser som exakt styr hur (d v s kontant eller i ledighet) och när kompensationen ska tas ut. Det är en fråga för respektive arbetsgivare (vanligen mellan ansvarig chef och medarbetare). Viss reglering kan också finnas i lokala avtal. Frågan om arbetsgivares möjlighet att styra när kompensationsledighet ska tas ut är prövad rättsligt. Domstolen konstaterade att arbetsgivaren inte kunde tvinga ut kompensationsledighet vid viss tidpunkt. Detsamma gällde för arbetstagaren. Om enighet inte nås blir konsekvensen att kompensationen slutligen ges kontant. Det finns därmed inga regler, varken i lag eller centrala avtal som rekommenderar eller ger rätt till långa kompensationsledigheter.
2. Tycker du att SKL bör förändra de avtal som centralt reglerar jour- och beredskapsregler för läkare, med syfte att minska de stora uttagen av komptid?
Svar (ja/nej): Nej, som framgår av svar under fråga 1 regleras inte frågan om uttag av kompledighet i centrala avtal. Arbetstidens planering och förläggning behöver hanteras av respektive arbetsgivare med hänsyn till olika lokala förutsättningar och verksamhetens behov. De centrala avtalen ger därför goda möjligheter till lokala avtal. Det finns t ex arbetsgivare som har träffat lokala avtal om kontant utbetalning av jour- och beredskapskompensation som inte tagits ut inom viss tid.
3. Bör SKL träffa en central överenskommelse om en skärpning av landstingens regler för bisysslor, med syfte att stoppa eller begränsa möjligheten för fast anställd vårdpersonal i landstingen att jobba extra i andra landsting på sin fritid?
Svar (ja/nej): Nej i grunden bestämmer inte arbetsgivare över vad medarbetare gör på sin fritid. Reglerna om bisyssla i centrala kollektivavtal och Lagen om offentlig anställning (LOA) ger dock arbetsgivaren möjlighet att förbjuda bisysslor som hindrar, konkurrerar eller är förtroendeskadliga för verksamheten. Det är en prövning som görs utifrån omständigheterna i varje fall. Att införa generella förbud mot att på sin fritid arbeta hos annan arbetsgivare skulle strida mot gängse lag och rätt.”