Rapporten som ska presenteras på onsdagen visar att nästan 85 procent av de kommunala grundskolorna i Sverige fortfarande har prao, friskolorna är inte långt efter.

Det som sticker ut i rapporten är hur antalet praodagar har minskat under grundskoleåren. I 1980 års läroplan stod det att det skulle vara 6-10 veckor, 1995 var snittet på cirka fyra veckor och i dag har det minskat till i snitt nio dagars prao för kommunala skolor och sju dagar för friskolor. Alltså mellan en och två dagar per årskurs.

– Det är olyckligt inte minst för de som redan har problem att ta sig in på arbetsmarknaden. Som de som inte har föräldrar med kontakter eller de med arbetslösa föräldrar, säger arbetsmarknadsforskaren Henrik Malm Lindberg som gjort rapporten tillsammans med kollegan Sofia Herrström på Näringslivets forskningsinstitut Ratio.

”En vecka per årskurs vore rimligt”

Han menar att volym, antalet dagar, spelar roll för att det ger möjlighet till att få fler arbetsplatser att prova på.

– Man kan inte säga att man har provat på en arbetsplats som man har varit på en eller två dagar, utan man måste vara där mer kontinuerligt. Jag tror inte att 80-talets 6-10 veckor var för lite, för utslaget på årskurser är det knappt en vecka per årskurs, och det är rimligt tycker jag, säger Henrik Malm Lindberg.

Första stora kartläggningen på 20 år

1994 slutade praoverksamheten vara obligatorisk och det har därför inte funnits någon officiell statistik på prao i grundskolan. Ratios undersökning, den första stora enkätundersökningen av praoverksamheten på 20 år, har gjorts med bakgrund att det de senaste decennierna tagit allt längre tid för unga i Sverige att ta sig från utbildning till ett riktigt jobb.

Det är också allt fler som hoppar av studierna eller byter inriktning. Det bottnar i dålig koll på arbetsmarknaden tror Ratio som därför valt att titta närmare på just prao i grundskolan.

– Praon är viktig eftersom den är ett generellt och tidigt instrument, innan de allra flesta har fått ett insteg i arbetslivet eller valt till gymnasiet. Det är ett problem för näringslivet om praon minskas eller försvinner därför att många arbetsgivare säger att de nyutexaminerade inte är förberedda på att ett arbete. Eftersom man inte har den praktiska erfarenheten, så vet man heller inte riktigt vad det innebär att passa tider, kunna interagera med andra, jobba målinriktat med ett projekt eller en arbetsuppgift, säger Henrik Malm Lindberg.

Problem för näringslivet

Han säger att det blir ett problem för kompetensförsörjningen för näringslivet och för den unge ett problem för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Praktiska övningar och moment är satta på undantag i Svenska grundskolan, enligt rapporten som presenteras i sin helhet den 24:e februari. Rapporten är framtagen i samarbete med SKL, Sveriges kommuner och landsting.