Kommunerna slipper inte ifrån sina kvoter för flyktingmottagande, men under 2016 får de en tillfällig lättnad. Kommunerna får nu längre tid på sig från anvisningsbeslut till mottagande.

Detta för att man inte vill att nyanlända ska självbosätta sig i lika stor utsträckning som i dag, vilket leder till en snedfördelning. Det meddelade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vid en pressträff i dag.

– Regeringen förstår att många kommuner har det väldigt tufft och vi har lyssnat på det.

Regeringen föreslår också att länstalen sänks för 2017 och att större hänsyn ska tas till hur många egenbosatta som finns i kommunen. Tanken är att kommuner med ett stort mottagande ska avlastas.

SKL: ”Saknar krav”

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) menar att regeringens åtgärder för att underlätta bosättning för nyanlända i kommunerna inte räcker och att det behövs mycket mer.

– SKL vill inte ändra principerna för bosättningslagen. Det är viktigt att vi får en jämnare fördelning över landet. Kommunerna jobbar hårt, men kan inte trolla med knäna för att få fram alla de bostäder som behövs. I regeringens åtgärder saknar vi krav på de egna myndigheterna att bistå kommunerna och nyanlända med lösningar, säger Lena Micko, ordförande för SKL.

Migrationsverket ska göra ny prognos

Migrationsverket får nu i uppdrag att ta fram ett nytt länstal för 2017, det vill säga det antal nyanlända som kommunerna ska ta emot enligt bosättningslagen under nästa år. Det nya länstalet ska bygga på den senaste prognosen.

Det fastslagna länstalet för 2017 är 30 600 men i Migrationsverkets senaste prognos bedöms behovet av anvisad bosättning bli 23 600.

Samtidigt som kommunerna får en tillfällig lättnad betonar Ylva Johansson att lagen gäller.

– Kommunsektorn har det tufft att klara det, så är det. Det är bostadsbrist sedan många år i nästan alla kommuner samtidigt som rekordmånga nyanlända ska tas emot. Det är en besvärlig situation, men lagen gäller. Det finns ingen möjlighet att undantas. Lagen gäller lika för alla.

”Man kan lagstifta om sanktioner”

Arbetsmarknadsministern var också tydlig med att regeringen kommer att vidta åtgärder mot de kommuner som inte följer lagen.

– Det handlar om solidaritet kommuner emellan, annars lämpar man över ansvaret på någon annan och det kommer vi aldrig att acceptera. Om det blir nödvändigt kommer vi att vidta åtgärder.

På frågan vilka åtgärderna kan bli svarade Johansson:

– Man kan lagstifta om sanktioner. Vi är beredda att ta till de åtgärder som krävs för att lagen ska följas.

Johansson räknar med att Allianspartierna skulle stödja ett sådant lagförslag och hävdar att möjligheterna att införa sanktioner fanns med i förra årets migrationspolitiska överenskommelse.

– Jag förutsätter att man står upp för de överenskommelser som man har gjort, säger hon.

Moderaterna säger dock till TT att de inte kommer inte att stödja ett eventuellt lagförslag som möjliggör sanktioner.

– Sanktioner kommer inte att göra det lättare för kommunerna att få fram bostäder, säger Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Tidigare protester från kommunerna

I år ska 21.702 nyanlända anvisas till landets kommuner enligt den nya bosättningslagen som trädde i kraft i mars i år. Det är ungefär tre gånger så många som 2015.

Men problem med att få fram bostäder gör att många kommuner har svårt att klara sina kvoter. I förra veckan hade 12.892 flyttat till en kommun, medan 6.216 har blivit anvisade till en kommun men bor fortfarande kvar på Migrationsverkets asylanläggningar.

De 21.702 som ska fördelas i år är bara en del av de nyanlända som kommunerna tar emot. De flesta har ordnat bostad på egen hand. Enligt Migrationsverket senaste prognos kommer nästan 70.000 nyanlända med uppehållstillstånd att tas emot av kommunerna under 2016, men nu ska alltså en ny prognos göras.

Många kommuner har protesterat mot lagen med hänvisning till bostadsbrist.