Det är första gången i Sveriges historia som vi har har negativ ränta, vilket innebär att bankerna får betala för att sätta in pengar på Riksbanken. Det är det Stefan Ingves menar med okänd terräng. Frågan är hur detta beslut kommer att påverka de enskilda konsumenterna.

– Det är upp till de enskilda bankerna men här handlar det om relativt små belopp som bankerna måste betala till oss. Vad som händer är att det bli lite billigare att låna och så får man lite mindre ränta på sitt sparande, säger Stefan Ingves till SVT.

Kan sänka ytterligare

Riksbankschefen tror inte att den lägre räntan på sparpengar kommer att leda till ett massuttag från bankerna eftersom det relativt sett är en låg räntenivå. Samtidigt säger han att Riksbanken kan komma att sänka räntan ytterligare om det behövs.

– Vi kan inte i förväg förutbestämma gränsen för hur lågt räntan kan sjunka. Det beror på om vi gör en rad andra saker, som att köpa statsobligationer eller låna ut pengar till bankerna. Men framför allt bestäms det av den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Nollprocentiga löneökningar

– Det viktiga nu är att vi får upp inflationen. Får vi det, ja, då kommer räntorna att stiga och saker och ting återgår till det normala. Och det är ju normalitet som vi eftersträvar i det här sammanhanget, fortsätter Stefan Ingves.

Näringslivet har varit skeptiska till Riksbankens beslut. Man har ju varken lyckats med att få upp inflationen eller investeringsviljan trots nollränta. Varför skulle de lyckas nu?

– Det beror mycket på vad som sker i vår omvärld. Där för man just nu en mycket expansiv penningpolitik som kommer att leda till att inflationen stiger där, så på sikt kommer också vi få en inflation på två procent 2016. Det är vår bedömning, säger Stefan Ingves.

Istället har näringslivet förordat nollprocentiga löneökningar eftersom vi har noll inflation. Hur ställer sig Riksbanken till det?

– Det är upp till arbetsmarknadens parter och är inte en fråga för oss.

Inte överraskande

SVT:s ekonomikommentator, Peter Rawet, menar att Riksbanken inte har gjort det de ska och att det här beskedet var överraskande.

– De behöver ta till med något radikalt för att få igång ekonomin. Vi har en deflation, alltså fallande priser i Sverige sen en längre tid.

Riksbanken köper dessutom statsobligationer för tio miljarder kronor.

– Jag utgår från att det är med nytryckta pengar. Så vi har alltså en situation där man försöker få ut mer pengar i samhället, säger Peter Rawet.

Inflationen ska höjas

Inflationen ska upp, med alla tillåtna medel. Så tolkar SEB:s chefekonom Robert Bergqvist, beskedet från Riksbanken.

– Vi befinner oss i en märklig situation, för i grund och botten går den svenska ekonomin ganska hyggligt. Men vi har ett problem och det är den låga inflationen. Det finns också en risk för fallande inflationsförväntningar och det är den utvecklingen Riksbanken vill förhindra, säger han.

Statliga Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén anser också att sänkningen är en tydlig markering om att Riksbanken värnar inflationsmålets trovärdighet.

– Riksbanken visar de aktörer som börjat tvivla att man siktar mot två procents inflation, säger han.

”Var otrogen mot banker”

Riksbanken justerar också räntebanan något. En första höjning väntas under andra halvåret 2016.

– Det kan finnas förväntningar på Riksbanken att sänka räntan ytterligare, men vi tror att man nått räntebotten och att den här nivån kommer att stå sig ända fram till hösten 2016, säger Robert Bergqvist.

Riksbanken flaggar för ytterligare åtgärder längre fram om de nuvarande inte visar sig vara tillräckliga. Det kan bland annat bli aktuellt att sänka reporäntan ytterligare, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Peter Rawet tycker nu att man som konsument ska passa på att leta efter banker som har bäst erbjudande.

– När Riksbanken nu stimulerar ekonomin som man gör nu så ska vi stimulera vår egen också genom att vara otrogen mot banker.