Översvämningarna i Tyskland och Belgien har krävt människoliv och skapat förödelse. Kritik har riktats mot, vad som beskrivs som, en bristfällig krisberedskap i länderna.

Även i Sverige har flera städer drabbats av översvämningar de senaste åren.

– Det är viktigt att alla kommuner ser över städerna så att man kan skydda befolkningen. Både liv och egendom kan gå till spillo om det blir kraftiga översvämningar, säger Berit Arheimer, chef för den hydrologiska forskningen på SMHI.

Feldimensionerade städer

Samtidigt anser hon att det förebyggande beredskapsarbetet haltar i många kommuner. En anledning till att det drar ut på tiden är att det är dyrt.

– Kommunerna måste se till att dagvattenbrunnar fungerar och att vattnet leds bort från städerna på ett bra sätt så att inte gatorna blir till kanaler där vattnet forsar fram, säger Berit Arheimer och fortsätter:

– Många städer är nog dimensionerade lite för dåligt. Vi hade länge en referensperiod från 1961 till 1990, men det var en ganska torr period i Sverige.

Tio svenska riskområden

Nyligen släppte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Statens geotekniska institut en rapport där de pekar ut de tio områden i Sverige där riskerna för översvämning, ras, skred och erosion är som störst (se faktaruta).

Hur väl rustat är Sverige?

– Jag skulle säga att vi är olika rustade. En del kommuner har gjort karteringar för den här typen av översvämningar från skyfall, där handlar det om att titta på de lokala förhållandena. Vart kommer vattnet att ta vägen? Det går att vidta åtgärder som kan eliminera problemen, säger Leif Sandahl, brandingenjör på MSB.

Ta del av vädervarningar

SMHI har den senaste tiden arbetat med att förbättra vädervarningssystemet – och när en varning kommer behöver man tänka efter även som privatperson.

– Det bästa i beredskapsväg är att den enskilda förstår sin risksituation. Man ska ta del av den löpande informationen, som vädervarningar, från SMHI, säger Leif Sandahl.