Vardagsbrotten är de brott som riskerar att drabba de flesta förr eller senare. Det handlar till exempel om inbrott, stöld, skadegörelse och ofredande. Polisen kallar vardagsbrotten för mängdbrott – och de är många.
86 procent av de brott som hanterades under första halvåret 2016 var vardagsbrott. Närmare bestämt 655.580 stycken. Men bara 14 procent, eller var sjunde, av dem klarades upp. Över hälften av alla vardagsbrott skrevs av direkt utan att någon brottsutredning bedrivits.
LÄS MER: SVT har träffat en som vet hur det känns när brottsutredningen läggs ned efter kort tid. Rolf Andersson i Falun fick sin båt stulen. 45 minuter efter polisanmälan var förundersökningen nedlagd.
– För de som gör sånt här är det ju mer eller mindre riskfritt, så ser jag det iallafall, säger Rolf Andersson.
Svårlösta brott
De anledningar som brukar anges vid så kallade direktavskrivningar är att det saknas spaningsuppslag eller att brottet inte går att utreda. Stölder och skadegörelse är de brottskategorier där det sker flest direktavskrivningar. De brotten har också lägst uppklaringsprocent – knappt två procent klaras upp.
En av dem som drabbats är Owe Karlsson i Norrköping, som hade inbrott samtidigt som familjen satt och tittade på Melodifestivalen.
– Det handlar inte om så stora materiella värden. Men det skapar mycket oro, säger Owe Karlsson.
Olika runt om i landet
Ett brott räknas som uppklarat när en person har kunnat bindas till brottet, antingen genom åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Det är med andra ord inte självklart att någon dömts för det.
Antalet uppklarade brott varierar mellan de olika polisregionerna. Region Stockholm är sämst och region Nord bäst när det gäller att klara upp brott. I Stockholm klarades bara 10 procent av vardagsbrotten upp. I Nord är den siffran dubbelt så hög, det vill säga 20 procent, under samma period.
En tänkbar förklaring till skillnaden i brottsuppklaring är att Stockholms polisregion hade betydligt fler brott att ta hand om än Nord. Tätt efter region Nord kommer region Mitt där 19 procent av brotten uppklarades, därefter regionerna Öst och Bergslagen med 17 procent, Väst 14 procent och Syd 13 procent.
Under fem dagar, med start måndag 13 mars, kommer SVT att granska vardagsbrotten. Vi vill göra det tillsammans med vår publik! Följ vårt arbete här och hjälp oss framåt!
Så gjorde vi undersökningen
Brottsförebyggande rådet (Brå) för statistik över de brott som svenskt rättsväsende fattar beslut om varje år, så kallade handlagda brott. De kartlägger hur många brott som registreras och var de sedan tar vägen i rättskedjan – om de klaras upp eller läggs ner.
Mer specifikt är handlagda brott samtliga anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet har fattat ett beslut under redovisningsperioden – i vårt fall våren 2016 – som innebär att handläggningen av brottet avslutats. Själva brottsanmälan kan ha gjorts samma eller tidigare period.
Vardagsbrotten – det som polisen idag kallar mängdbrott – består av 194 olika brottstyper som SVT Nyheter letat upp i Brås statistik för att se hur många av dem som klaras upp.
När SVT Nyheter skriver att ett brott klarats upp syftar vi på det som Brå kallar ”personuppklarade brott”. Det betyder de brott där det fattats ett lagföringsbeslut och minst en misstänkt person har knutits till brottet. Lagföringsbeslut är när det väcks åtal, utfärdas strafföreläggande eller meddelas åtalsunderlåtelse.
Det här är vardagsbrott
Vardagsbrotten – det som polisen idag kallar mängdbrott – består av 194 olika brottstyper.
Polisen delar in dem i sex kategorier:
1 – Trafik, narkotika, brott mot knivlagen och snatteri
2 – Misshandel, våld mot tjänsteman
3 – Tillgreppsbrott
4 – Bedrägeri, förfalskningsbrott och bidragsbrottslagen
5 – Skadegörelse m.m.
6 – Övriga mängdbrott (Här ingår bl.a. olaga hot, ofredanden, hemfridsbrott, häleri, samt flera alkohol och narkotikabrott)