Kurt Eliasson är vd för SABO, en intresseorganisation för allmännyttiga bostadsföretag i Sverige. Han har tittat närmare på bostadsmarknaden i hela Norden och säger att det finns avgörande skillnader mellan länderna.
– Sverige har en tradition av starka hyresrättsorganisationer, en slags folkrättsrörelse. Det finns inte i de andra nordiska länderna.
Olika former av ägande
Skillnaden mellan Sverige och de övriga nordiska länderna är bland annat ägandeformen av bostäder, enligt Kurt Eliasson. I Danmark, Finland och Island är det vanligt att personer äger sin bostad, antingen i form av ett hus, som på Island, eller i form av ägandelägenheter i de övriga länderna.
I Norge består bostadsmarknaden av främst ägarlägenheter, en form av boende som liknar bostadsrätten, men personen som äger lägenheten är inte med i någon bostadsförening. Ofta hyr människor av privatpersoner som äger en eller fler lägenheter.
– Det finns knappt någon allmännytta i Norge och landets goda ekonomi har gjort att de kunnat bygga bostäder, vilket gett en balans i bostadsmarknaden. Men som i de övriga nordiska huvudstäderna så är det en viss överhettning av bostadsmarknaden i Oslo, säger Kurt Eliasson.
Staten stödjer nybyggande
Danmark har en allmännytta som liknar den i Sverige, och staten subventionerar även byggandet av nya bostäder. Det finns även social housing- lägenheter, en form av bostäder för socialt utsatta grupper och låginkomsttagare.
Finland har också ett system med social housing och marknadssatta priser på hyresrätter. Men det finns ett statligt regelverk som reglerar priserna enligt Kurt.
– Ägarlägenheter är den vanligaste formen av boende. När man ändrade prissättningen för hyresrätter steg hyran med 30 till 40 procent. I storstäder är det svårare att få tag på bostad, samt en ökad urbanisering och en ökad flyktingström har också bidragit, säger Kurt Eliasson.
Bostadskö – en jämförelse
Att jämföra hur lång tid det tar att få bostad i de nordiska huvudstäderna är svårt. Systemen för att få bostad fungerar annorlunda och är uppbyggt på olika sätt i vardera land.
I Stockholm är den genomsnittliga kötiden för att få bostad 8,2 år via Stockholms stads bostadskö.
I Danmarks huvudstad Köpenhamn ser systemet med bostadskö annorlunda ut än i Sverige. En rad olika faktorer som avgör hur snabbt du får bostad genom bostadskön, bland annat inkomst och om du studerar. Att ange en generell väntetid är svårt.
I Helsingfors i Finland finns inga köer till hyresrätter. När man söker subventionerade bostäder från staten sker en individuell prövning från fall till fall. Övriga hyresrätter kan hyresvärden själv välja vem de hyr ut till. Generellt korta väntetider.
I Reykjavik på Island finns det lägenheter ägda av staten där behovet prövas individuellt bland de sökande. Om behovet bedöms som stort kan det ta ett par veckor till ett par månader att få en bostad. Den genomsnittliga väntetiden är runt två år.
I Oslo i Norge består hyresmarknaden främst av privatpersoner som hyr ut sina egna lägenheter i andrahand. Det finns vissa kösystem för medlemmar i olika bostadsbolag.
Oslo kommun tillhandahåller även social housing-lägenheter för socialt utsatta grupper. Det finns även studentbostäder med liknande kösystem som i Sverige.
Källa: Housing Nordic, SABO
Se om du betalar mer i hyra än andra i ditt område
Bor du i hyresrätt, andrahand eller som inneboende? Svara på några enkla frågor om ditt boende och få reda på om du betalar mycket eller lite hyra jämfört med andra – samtidigt hjälper du oss att kartlägga hur det ser ut över hela landet.
Vi vill också gärna höra din berättelse om hur det är att hyra sitt boende, eller dina bäst tips till andra som vill hyra lägenhet.
Gå till Hyrestestet genom att klicka här.