Wilhelm Unge menar att sedan vi började tala om det ryska hotet 2014 har hotbilden breddats.

– Vi talar nu inte bara om det ryska underrättelsehotet, utan vi talar om det ryska säkerhetshotet i form av rysk ickelinjär krigsföring. Med detta begrepp förstår vi helt enkelt politiska, diplomatiska, ekonomiska, informations-, militära- och underrättelserelaterade åtgärder.

Det kan till exempel handla om propaganda som sprids via ryska mediebolag med syfte att påverka vår verklighetsuppfattning, menar Wilhelm Unge.

– Kanske svartmåla politiker, beslutsfattare, myndigheter, eller vem det nu är som blir målgrupp. Vi ser förfalskade brev med oklara avsändare som kastar ofördelaktigt ljus över svenska ministrar, till exempel. Ryska överflygningar, politiska utspel och ekonomiska motsanktioner, samt kartläggningar av civil och militär infrastruktur.

”Bilden är väldigt oroande”

Enligt Wilhelm Unge ser säpo underrättelseaktiviteter inom de politiska, ekonomiska och militära områdena. Och den sammantagna bilden är väldigt oroande.

– Det är i ljuset av den hotbilden som vi ska förstå den svenska försvarsplaneringen. Utrikesministern har ju i utrikesdeklarationen i februari sagt att Ryssland utgör det största hotet mot freden i Europa. Med det vill vi understryka vikten av ett fungerande säkerhetsskyddsarbete och kontraspionagearbete nationellt.

Beslutsfattare och allmänheten är måltavlor

Säpo gör analysen att Ryssland bedriver ett psykologiskt krig mot Sverige i syfte att manipulera, splittra och påverka demokratiska beslut, på flera olika sätt.

– Det är ett relativt nytt beteende, det är tillbaka till kalla kriget igen. Ryssland stöttar ju terrorgrupper med pengar och vapen. Ryssland vill skaffa inflytande över europeisk politik, säger säkerhetsexperten Hans Brun.

Både beslutsfattare och allmänheten är måltavlor, skriver Säpo i sin årsbok som presenteras i dag.

– Det bekräftar väl det som många av oss har sett och följt i media de senaste åren, att Ryssland ökar sina aktiviteter mot Sverige av olika skäl och på olika sätt, säger Hans Brun.

Vill att hotbildsbedömningen ska utnyttjas mer

Han anser att Säpo generellt har gjort bra ifrån sig gällande hotet mot Sverige. Bland annat tar han upp att terrornivån höjdes 2010, strax innan självmordsbombaren i Stockholm sprängde sig själv.

– Där har vi det svart på vitt att de har gjort ett bra jobb med att bedöma hotbilden mot Sverige.

Hans Brun anser dock att hotbildsbedömningen skulle kunna användas mer effektivt. Näringslivet och myndigheter skulle tillsammans kunna arbeta på hur hotskalan kan användas för att öka säkerheten i landet.

– Man skulle kunna slipa till den mer och ge näringslivet vägledning i hur de ska göra i till exempel köpcentrum eller arenor. Det kräver inga nya lagar och det går att göra utan att kränka någon. Det handlar bara om annorlunda tänk, säger Hans Brun.

Förvrängda budskap sprids snabbt

”Sådan påverkan kan ske genom stöd till ytterlighetsrörelser, informationsoperationer och desinformationskampanjer”, skriver Säpo, som konstaterar hur snabbt och lätt ”förvrängda och förvanskade budskap” får spridning.

I sin förra årsbok skrev Säpo att det största spionagehotet mot Sverige kommer från Ryssland, och nu konstateras det att ett tiotal av de ryska diplomaterna i Sverige är agenter. Rysk ambassadpersonal har under 2015 ombetts lämna Sverige.