När hoten mot skolor ökat under de senaste åren ökat, både i sociala medier och genom till exempel inringda bombhot, ökar samtidigt risken än mer för att något verkligen ska ske.
– Med den våg av hot mot skolor vi har haft kan instabila personer bli triggade och risken för att något likt det fruktansvärda som hände i dag ökar påtagligt, säger Jerzy Sarnecki, kriminolog vid Stockholms universitet, till SVT Nyheter.
Tidsfråga
Då skolattacker samtidigt blivit vanligare i världen, var det bara en tidsfråga innan Sverige skulle drabbas, menar Sarnecki. Kriminologen Tage Alalehto vid Umeå universitet håller med.
– Instabila människor kan dessutom, i en slags skruvad logik, uppfatta att den allmäna nedvärderingen av skolans status gör just skolor till ett mål att ta ut sin frustration på, säger Alalehto till SVT Nyheter.
Enligt forskningen kring skolskjutningar är det troligt att den misstänkte gärningsmannen har någon slags relation till skolan.
– Han har troligen varit antingen elev på skolan, eller haft någon typ av anställning där. Det kan vara så att han nu projicerar sin frustration över något som gått snett i livet till skolan och sin tid där, säger Tage Alalehto till SVT Nyheter. Men i nuläget vet vi ju ingenting om motivet.
Skolan kan ha varit målet
Det handlar om en gärningsman som inte är psykiskt frisk, som är psykopat med en kraftig beteendestörning.
– Det var troligen skolan som var målet, offren var med stor sannolikhet slumpmässigt utvalda, tror Alalehto.
Forskningen på området handlar ofta om skjutningar, då det är den typen dåd som är vanligast i USA. I Trollhättan använde gärningsmannen stickvapen.
– Det kunde ha blivit mycket värre, i sorgen ska vi vara glada att tillgången till skjutvapen är begränsad i Sverige, säger Jerzy Sarnecki.
Fakta: Ytterst ovanlig händelse
Våldsdådet på skolan i Trollhättan är en ytterst ovanlig händelse, konstaterar Skolverket. Samtidigt har polisen haft utbildningar där man använt just våld i skolmiljöer som exempel. Skolverket har, i samarbete med andra myndigheter och kommuner, publicerat råd till skolor hur de bör agera i en akut fas av väpnat våld.
Källa: Skolverket
Fakta: Har hänt tidigare
Även om skolattacker är ovanliga i Sverige har det hänt tidigare.
Den mest allvarliga attacken fram till händelsen i Trollhättan inträffade på Kungälvs läroverk 1961. Gärningsmannen tog sig in på en skoldans och sköt ”vilt omkring sig”. Sju ungdomar skadades var av en avled.
Sedan dessa har ett flertal incidenter inträffat. År 2004 stoppades en planerad skolskjutning i Malmö och hot om våldsdåd har förekommit i Eskilstuna, Örebro och Piteå. En annan incident inträffade 2013 då skjutvapen hittades på ett skoltak i Malmö.
Utöver detta har det även förekommit att grovt våld riktats mot enskilda elever under skoltid. År 2001 knivhöggs en flicka och en pojke på Västermalms gymnasieskola av en skolkamrat, varpå flickan avled. Samma år sköts en 16-årig elev ihjäl på Bromma gymnasium.
Enligt en riskbedömningsanalys som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gjorde 2012 är en skolskjutning eller liknande på en svensk skola en realistisk möjlighet. Sannolikheten är en ungefär vart tionde år, enligt MSB.
Källa: Linköpings universitet, MSB, Brottsförebyggande rådet (Brå).