– Vi har ju fortfarande en väldigt ojämställd akademi i Sverige. Framförallt om vi ser till professorer, den högsta tjänsten, då är det 75 procent av alla professorer som är män. Ökningstakten är väldigt långsam och har dessutom stannat av de senaste åren, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Från och med nästa år skärps alltså jämställdhetsmålen för landets universitet och högskolor. En högre andel av de som rekryteras som professorer ska vara kvinnor, i genomsnitt ska 10 procent fler kvinnor rekryteras.

År 2030 ska hälften av alla nya professorer vara kvinnor. Målet är satt på nationell nivå, än är det inte specificerat om enskilda lärosäten måste uppnå en viss procent. Nu ska det skrivas in i högskolornas regleringsbrev som kommer i december.

Höjer ambitionen

I dag är ungefär hälften av doktoranderna kvinnor, medan alltså var fjärde professor är det.

– Vi höjer ambitionen rejält för att öka ökningstakten av kvinnliga professorer, säger Helene Hellmark Knutsson (S) minister för högre utbildning.

Vad innebär det?

– Det innebär att vi ökar ambitionen med ungefär 10 procent och att vi till 2030 ska ha en helt jämställd rekrytering av professorer.

Enligt regeringen behöver man bland annat se över rekryteringsprocessen för professorer, och öppna den för fler sökande. Man är dock noga med att inte kalla det här för kvotering.

– Vi vill ju inte kvotera på något sätt. Vi vill att man gör öppna utlysningar och att man bedömer vilka meriter varje person har, det ska vara styrande. Men sedan behöver vi ha de här rekryteringsmålen för att just se till att man inte hela tiden väljer av ett visst kön, säger Helene Hellmark Knutsson (S).

Se över forskningsanslagen

Beskedet får en försiktig tummen upp från Moderaterna:

– Det är bra att man jobbar för jämställdhet men det är viktigt att man verkligen noterar och markerar att det inte handlar om kvotering. Jag tycker det är bra att regeringen satsar på jämställdhet, samtidigt ska man också vara medveten om att man skär ner 300 miljoner kronor på universiteten, pengar som skulle premiera högre utbildning och kvalitet. Det tycker jag är oroande, säger Camilla Waltersson Grönvall (M), partiets utbildningspolitiska talesperson.

Hon tycker att man också borde se över hur forskningsanslagen delas ut.

– Vi ser också att fördelningen mellan män och kvinnor i forskningsanslagen går att se över. Det är ofta en väldigt stor andel män som får en stor del av forskningsanslagen. Så grupperna som beviljar forskningsanslag är viktiga att se över.

Välkomnar beskedet

Sveriges universitetslärarförbund, SULF, välkomnar beskedet.

– Ungefär lika många kvinnor som män disputerar. Av dem blir fler män professorer och karriären tar längre tid för kvinnor. Det är inte acceptabelt för att samhälle som vill ge kvinnor och män lika värde och möjligheter, säger SULF:s förbundsordförande Mats Ericson.

Han menar att kvaliteten på universiteten hotas om man inte blir mer jämställda.

– På sikt riskerar vi att få sämre kvalitet på framtida universitetsutbildning och forskning om vi inte får en mer jämställd akademi. Den viktigaste kvalitetsreformen för svensk forskning är ökade basanslag, ordnade anställningar och öppna utlysningar av tjänster, vilket i sin tur gynnar jämställdheten och ger högre kvalitet. Här tycker vi att de politiska förslagen tar för lång tid.

Varför tror du att ministern undviker ordet kvotering?

– Det finns alltid en risk med kvotering. Det ska vara meriter och förmåga som ska vara avgörande, inte till exempel kön. Det handlar i stället om att skapa attraktiva karriärvägar för forskande och undervisande personal där kvinnor och män kan göra karriär på lika villkor. Då får vi en mer jämställd akademi, säger Mats Ericsson.

Får medhåll

Han får medhåll av Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har forskat i kvinnors representation i politiska församlingar och inom akademin.

– Ja, absolut behövs åtgärder. Trots att kvinnoandelen nu är 50–50 på doktorandnivå, har män har fortfarande större chanser att bli professorer än kvinnor, visar kohort-analyser. Det finns många problem, men snäv utlysning av tjänster är ett stort problem. Jag brukar säga, att ”ojämställdheten sitter kvar i vägarna på universiteten”, säger hon.

Också Drude Dahlerup menar att kvaliteten snarast gynnas av mer jämställda utnämningar.

– Kvaliteten kommer säkert öka, och har redan gjort det, när man inte längre förfördelar män, och kvinnliga talanger får en reell chans, säger Drude Dahlerup.